Utvecklande uppdrag på åklagarkammaren

För några månader sen var Adolf Moberg Oleszkiewicz i Nyköping klar med Åklagarmyndighetens grundutbildning och därmed färdig kammaråklagare. Mycket har hänt sen han som f.d. polis började på åklagarutbildningen för ungefär tre år sedan.

Adolf är nu färdig kammaråklagare

Adolf Moberg Oleszkiewicz är nu färdig kammaråklagare i Nyköping.
Foto: Åklagarmyndigheten. 

– Jag hade alltid tänkt att åklagarjobbet verkar spännande, men jag hade egentligen inte kunnat drömma om att jag skulle kunna bli åklagare. Men så blev det och jag är väldigt stolt över mitt yrkesval. Det mesta är kul, det enda återkommande som kan vara lite tråkigt är att läsa på inför förhandling.

Vad har du jobbat med den senaste tiden?

– Jag jobbade länge med brott i nära relation och mot barn, men nu har jag en lite speciell lottning med några procent bedrägeri och så har jag blivit utsedd till ungdomsåklagare.

– Jag har också arbetat med införandet av snabbare lagföring i Nyköping.

”Snabbare lagföring” kallas det projekt som med start 2018 har drivits av Åklagarmyndigheten i samarbete med en rad olika myndigheter: Polismyndigheten, Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Sveriges domstolar och Domstolsverket. Det är ett regeringsuppdrag vars syfte är att genom nya rutiner och arbetsmetoder förkorta handläggningstiderna i brottmål.

– Det här har testats i en försöksverksamhet på åklagarkammare över hela landet under några år. 2023 var det även Nyköpings tur då snabbare lagföring nu permanentats genom lagstiftning. Jag har ingått i den lokala införandegruppen och varit åklagarkammarens kontaktperson. Det har blivit en hel del möten, bl.a. med Polisens jourhavande förundersökningsledare och tingsrättens införandegrupp. Jag har därefter tagit fram kammarens lokala rutiner som vi nu arbetar efter.

Delgivning på plats

Adolf beskriver de nya rutinerna så här:

– Ett exempel skulle kunna vara att två poliser ingriper mot någon som kör bil utan att ha körkort. Polisen inleder en förundersökning om olovlig körning. Poliserna på plats förhör den misstänkta och underrättar personen om vad som kommer att ingå i utredningen. Den misstänkta får samtidigt information om vilken dag tingsrätten håller stämningsansökan tillgänglig i tingsrättens lokaler samt preliminär dag huvudförhandling.

– Polisen ingriper alltså mot brott, slutför förundersökningen och kallar den misstänkta till huvudförhandling på en gång. Huvudförhandling kan då hållas ungefär två veckor efter ingripandet med minimala arbetsinsatser från övriga i rättskedjan.

– Det är en tydlig och snabb signal för den som är misstänkt för brott när förloppet från brott till dom är så snabbt.

Det handlar oftast om mängdbrott, t.ex. stöld, rattfylleri, olovlig körning, narkotikabrott, skadegörelse och trafikbrott. Den misstänkta ska vara över 18 år och påträffas på brottsplatsen. Men det finns förutsättningar att använda snabbförfarandet vid svårare brott och det är även tal om att ett snabbspår ska tas fram även för ungdomar.

Utvecklande uppdrag

Projektet i Nyköping är nu alltså avslutat och de nya rutinerna används permanent.

– Jag tycker att det har varit ett trevligt uppdrag som ju förutom snabbare lagföring även inneburit en förbättrad samverkan mellan myndigheterna, säger Adolf.

– Det här är ett exempel på att man som åklagare kan få lite olika uppgifter och uppdrag vid sidan av det operativa arbetet. Det kan vara kortare och längre uppdrag som fördelas mellan oss som arbetar på kammaren. Uppdragen kan handla om allt möjligt, som samverkansprojekt med andra myndigheter, att vara ansvarig för friskvården på kammaren eller att göra besök i skolor.

– Det är roligt med lite omväxling och man utvecklas genom att göra nya saker, avslutar Adolf.