Provokativa åtgärder i brottsutredningar
Inom rättsväsendet finns sedan flera år tillbaka strikta regleringar av förutsättningar och situationer där så kallade provokativa åtgärder kan få användas i brottsutredningar.
Läs merMyndighetens bedömning är att antalet åklagare måste öka med åtminstone 100 till 1 050 senast till 2022. Den satsning som görs på Polismyndigheten måste, för att få effekt, följas av förstärkningar av Åklagarmyndigheten. Detta är nödvändigt för att myndigheten inte ska bli en flaskhals i rättskedjan.
Utöver ett ökat ärendeinflöde går utvecklingen mot att åklagare hanterar en alltmer komplex och svårutredd brottslighet som är både resurs- och tidskrävande att utreda och lagföra. Dessutom har åklagare över tid fått allt fler nya arbetsuppgifter som innebär en ökad arbetsmängd i varje ärende, samtidigt som ny lagstiftning leder till att området för vad som är brott utökas.
En ökning av antalet åklagare innebär också ett behov av att utöka olika stödfunktioner. För att kunna bedriva nödvändigt it-utvecklingsarbete krävs även en betydande förstärkning av it-verksamheten.
Sammantaget beräknas Åklagarmyndigheten behöva anslagsökningar med 76 miljoner kronor 2020, 101 miljoner 2021 och 61 miljoner 2022.
Inom rättsväsendet finns sedan flera år tillbaka strikta regleringar av förutsättningar och situationer där så kallade provokativa åtgärder kan få användas i brottsutredningar.
Läs merMutbrotten engagerar på många sätt, det vittnar åklagare på Riksenheten mot korruption om. Arbetet på riksenheten handlar om allt från visselblåsning till internationell samverkan i ett bredare perspektiv.
Läs merFrån den 1 januari 2021 har Åklagarmyndigheten en ny organisation med färre åklagarområden.
Läs merDen 1 december infördes höjda maxstraff för grova vapenbrott och en rad andra ändringar i vapenlagen.
Läs mer