Myndighetens bedömning är att antalet åklagare måste öka med åtminstone 100 till 1 050 senast till 2022. Den satsning som görs på Polismyndigheten måste, för att få effekt, följas av förstärkningar av Åklagarmyndigheten. Detta är nödvändigt för att myndigheten inte ska bli en flaskhals i rättskedjan.
Utöver ett ökat ärendeinflöde går utvecklingen mot att åklagare hanterar en alltmer komplex och svårutredd brottslighet som är både resurs- och tidskrävande att utreda och lagföra. Dessutom har åklagare över tid fått allt fler nya arbetsuppgifter som innebär en ökad arbetsmängd i varje ärende, samtidigt som ny lagstiftning leder till att området för vad som är brott utökas.
En ökning av antalet åklagare innebär också ett behov av att utöka olika stödfunktioner. För att kunna bedriva nödvändigt it-utvecklingsarbete krävs även en betydande förstärkning av it-verksamheten.
Sammantaget beräknas Åklagarmyndigheten behöva anslagsökningar med 76 miljoner kronor 2020, 101 miljoner 2021 och 61 miljoner 2022.
För första gången bedömer en hovrätt att ett narkotikabrott är synnerligen grovt trots att mängden cannabis som målet gäller inte är synnerligen stor. Egentligen går gränsen vid 250 kg för att det ska vara synnerligen grovt. I det här fallet kom hovrätten fram till att 45 kg cannabis hade odlats på fastigheten.
Läs merEn person dödas av en björn på sin arbetsplats, Orsa rovdjurspark, i augusti 2017. Ärendet handläggs av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Det gör även fallet där fyra personer nyligen dömts till fängelse efter att ha dumpat farligt avfall. Läs om arbetet på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
Läs merOnsdagen den 10 juni klockan 9.30 höll Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten en gemensam digital pressträff där chefsåklagare Krister Petersson meddelade sitt beslut och berättade om utredningen tillsammans med spaningsledare Hans Melander.
Läs merRapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.
Läs mer