Myndighetens bedömning är att antalet åklagare måste öka med åtminstone 100 till 1 050 senast till 2022. Den satsning som görs på Polismyndigheten måste, för att få effekt, följas av förstärkningar av Åklagarmyndigheten. Detta är nödvändigt för att myndigheten inte ska bli en flaskhals i rättskedjan.
Utöver ett ökat ärendeinflöde går utvecklingen mot att åklagare hanterar en alltmer komplex och svårutredd brottslighet som är både resurs- och tidskrävande att utreda och lagföra. Dessutom har åklagare över tid fått allt fler nya arbetsuppgifter som innebär en ökad arbetsmängd i varje ärende, samtidigt som ny lagstiftning leder till att området för vad som är brott utökas.
En ökning av antalet åklagare innebär också ett behov av att utöka olika stödfunktioner. För att kunna bedriva nödvändigt it-utvecklingsarbete krävs även en betydande förstärkning av it-verksamheten.
Sammantaget beräknas Åklagarmyndigheten behöva anslagsökningar med 76 miljoner kronor 2020, 101 miljoner 2021 och 61 miljoner 2022.
Japan står inför att reformera sin sexualbrottslagstiftning. Intresset för frågan var mycket stort när två experter från Åklagarmyndigheten och Justitiedepartementet besökte Tokyo i slutet av januari för att informera om den svenska samtyckeslagstiftningen.
Läs merI december 2019 trädde EU:s förordning för Eurojust i kraft. Det innebar bl.a. att Eurojust bildade en ”executive board”, eller styrelse på svenska. I styrelsen ska två nationella medlemmar sitta och svenska chefsåklagaren Solveig Wollstad valdes den 14 januari 2020 in på en av posterna.
Läs merDen 1 februari 2020 genomförs brexit. Storbritannien lämnar EU vid midnatt mellan den 31 januari och den 1 februari 2020.
Läs merNumera expedieras handlingar från Åklagarmyndigheten till alla domstolar elektroniskt även på helgerna. En häktningsframställan som skickas på helgen från jouråklagaren till domstolen expedieras elektroniskt oavsett vilken domstol i landet som tar emot framställan. Den nya rutinen började gälla den 18 januari 2020.
Läs mer