Myndighetens bedömning är att antalet åklagare måste öka med åtminstone 100 till 1 050 senast till 2022. Den satsning som görs på Polismyndigheten måste, för att få effekt, följas av förstärkningar av Åklagarmyndigheten. Detta är nödvändigt för att myndigheten inte ska bli en flaskhals i rättskedjan.
Utöver ett ökat ärendeinflöde går utvecklingen mot att åklagare hanterar en alltmer komplex och svårutredd brottslighet som är både resurs- och tidskrävande att utreda och lagföra. Dessutom har åklagare över tid fått allt fler nya arbetsuppgifter som innebär en ökad arbetsmängd i varje ärende, samtidigt som ny lagstiftning leder till att området för vad som är brott utökas.
En ökning av antalet åklagare innebär också ett behov av att utöka olika stödfunktioner. För att kunna bedriva nödvändigt it-utvecklingsarbete krävs även en betydande förstärkning av it-verksamheten.
Sammantaget beräknas Åklagarmyndigheten behöva anslagsökningar med 76 miljoner kronor 2020, 101 miljoner 2021 och 61 miljoner 2022.
Åklagarmyndighetens visselblåsarfunktion är en särskild kanal som har inrättats för att underlätta för visselblåsare att rapportera om oegentligheter eller andra allvarliga missförhållanden i myndigheten.
Läs merDen 1 december i år tillträder Agnetha Hilding Qvarnström en expertbefattning som Seconded National Expert (SNE) vid Eurojusts kontor i Haag. Befattningen är ett EU-uppdrag i form av ett tvåårigt förordnande med syfte att ytterligare stärka samarbetet kring bekämpningen av terroristbrott i Europa.
Läs merBidragbrott och brott mot välfärdssystemen är omfattande enligt den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Myndigheternas gemensamma arbete ökar förutsättningarna att komma åt brottsuppläggen.
Läs merKammaråklagare Tomas Malmenby tvekade inte att söka nya vägar för att stoppa fentanyldöden. Under tre år dog nästan 300 personer efter överdoser av fentanylanaloger, substanser 50 gånger starkare än heroin. Men när två bröder åtalades och dömdes upphörde dödsfallen.
Läs mer