”Där det finns relationer, där finns det våld”

I de fina salongerna, i den vanliga villan och i den trånga lägenheten... Förekomsten av brott i nära relationer är jämnt fördelad över samhället.

Utredningarna är komplexa, eftersom våldsbrotten ofta saknar vittnen, ord står mot ord eller brottsoffret inte vill delta i utredningen. Det innebär att förundersökningsledaren måste tänka brett och vända på varje sten i jakten på stödbevisning.

Där det finns relationer, där finns det våld. Det är ett krasst konstaterande från Karolin Hellsberg, som arbetar som kammaråklagare på Åklagarkammaren i Västerås. Hon är dessutom Åklagarmyndighetens ämnesspecialist för just brott i parrelation, vilket innebär att åklagare från hela landet kan använda henne som bollplank vid svåra avvägningar.

Brott i parrelation är ett vanligt ärende i landets domstolar och Karolin Hellsberg berättar att våldet är jämnt fördelat över alla samhällsklasser. I den stora majoriteten av fallen är det män som utsätter kvinnor för brott.

Kammaråklagare Karolin Hellsberg (Foto: Thomas Carlgren)– Min känsla är faktiskt att det fått högre status att arbeta med de här utredningarna i dag jämfört med när jag började som åklagare 2003. Utredningarna är komplexa och kräver väldigt mycket både av både åklagare och poliser. Och så rör det sig om grova brott.

Karolin Hellsberg möter hela skalan – från enstaka våldshändelser som snabbt lett in i en våldsspiral till situationer där våld och hot pågått så länge att det blivit en del av i vardagen.

– Den som levt med våld länge upplever inte en knuff eller örfil som misshandel, eftersom det händer så ofta och det förekommer betydligt värre saker.

En utredning med få vittnen

En vanlig startpunkt för en utredning är en granne som ringer polisen för att det är bråk i lägenheten intill. Polisen kommer till platsen och tar upp en anmälan. Man håller ett första förhör med kvinnan och fotograferar eventuella skador och brottsplatsen.

Nästa steg är att de inblandade undersöks av rättsläkare. För när vittnena är få och ord står mot ord, blir stödbevisningen avgörande – som just att dokumentera skador hos kvinnan, eller avsaknad av skador hos den misstänkta mannen. När Karolin Hellsberg började arbeta med relationsvåld brukade rättsläkare komma ut till brottsplatsen. Så är det inte längre.

– I mina utredningar i Västmanland är huvudregeln att polisen måste skjutsa de inblandade till en rättsläkarstation i Stockholm eller Uppsala med vissa öppettider. Tillgången på rättsläkare ser nog olika ut i landet, men det är ett jättestort problem att man riskerar att tappa viktig stödbevisning i de städer där det inte finns en rättsläkarstation. Dessutom kräver skjutsandet polisresurser.

Om de poliser som kommer till brottsplatsen möter ett riktigt allvarligt fall, så grips den misstänkta mannen direkt och poliserna ringer en jouråklagare som hanterar brådskande ärenden. Utredningen hamnar på åklagarens bord. Med åklagaren som förundersökningsledare hålls fler förhör och stödbevisning ska säkras. Uppgiften är sedan att bedöma om bevisningen är tillräcklig för att väcka åtal. I så fall blir det en rättegång, och det är först då som åklagaren träffar kvinnan.

Absolut åtalsplikt fungerar som ett skydd

Vissa kvinnor vill berätta. Men Karolin Hellsberg berättar att det är vanligt att kvinnorna inte vill medverka alls i utredningen. Vid nästa förhör kan hon göra en helomvändning och säga att det hela varit ett missförstånd.

– Man ska ha respekt för att det finns lojaliteter och känslomässiga bindningar och att hon är mottaglig för makt och påtryckningar. Hon kan ha en fortsatt relation till mannen och han kan vara pappan till hennes barn. Det finns ofta mycket historik mellan parterna och allt har inte varit dåligt, utan det finns fina stunder också.

Som åklagare driver Karolin Hellsberg ärendet vidare även utan kvinnans medverkan, eftersom brottet faller under det som kallas absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och det går att bevisa vem som har begått det.

– Den absoluta åtalsplikten innebär att man skapat ett skydd genom att ta bort ansvaret helt från den utsatta kvinnan. Ibland driver jag som åklagare ärendet i rättssalen mot både kvinnans och mannens vilja. 

Snabbare utredningar – innan kvinnan hoppar av

Om kvinnan inte vill medverka i utredningen försvåras förstås bevisläget. Risken att kvinnan hoppar av ökar om utredningen drar ut på tiden. Det finns en uttalad målsättning att utredningen maximalt ska ta 180 dagar, men i Västmanland pågår ett projekt där man försöker korta tiderna ytterligare.

Just kortare utredningstider är nämligen en av de punkter som finns med i metodstödet ”Ett utvecklat bästa arbetssätt”, som Åklagarmyndigheten tagit fram tillsammans med Polisen. Här finns även checklistor, rutiner och gemensamma arbetsmetoder som tillsammans höjer kvaliteten på utredningarna från start – och därmed ökar chanserna att hitta den stödbevisning som finns.

– 180 dagar är ju fortfarande en lång tid för den som utsatts och som kanske lever kvar i relationen. Vi vill göra allt vi kan för att korta utredningstiderna och satsar sedan en tid tillbaka på att arbeta helt utifrån ”Ett utvecklat bästa arbetssätt”.

Målsägandebiträden ett viktigt stöd

I rutinerna för ”Ett utvecklat bästa arbetssätt” ingår också att förse kvinnan med ett målsägandebiträde – alltså en advokat som hjälper henne under hela rättsprocessen och bland annat hjälper till med skadeståndstalan.

– Vi vet att det gynnar processen och att det är viktigt för kvinnan, men vi noterar att vi har fått svårare att få igenom målsägandebiträden. Som åklagare kan jag inte överklaga det beslut som fattas av domstolen, utan det måste kvinnan själv göra. Det är att kräva mycket av den personen. Det kan ligga ekonomiska överväganden bakom färre förordnanden av målsägandebiträden, men det är synd.

Genrebild brott i parrelation (Stockfoto)

Vill att beslagsförbudet försvinner

Utöver fler rättsläkare och målsägandebiträden pekar Karolin Hellsberg på en åtgärd från lagstiftarens sida, som skulle öka möjligheterna till bättre stödbevisning. Det handlar om beslagsförbudet.

Enligt rättegångsbalken får utredningen bara beslagta meddelanden mellan närstående om brottet ger minst 2 års fängelse. Grov kvinnofridskränkning har minimistraffet 9 månaders fängelse och grov misshandel 1,5 års fängelse.

– Det kan finnas bevisning i mannens mobiltelefon, som sms där han har hotat sin kvinna till livet. Han kan ha förstört hennes mobil, så att vi inte kan få bevisningen från henne. Men trots att vi vet att meddelandet finns i hans mobil, så får vi inte använda det. Det kan vara oerhört frustrerande. Det finns faktiskt redan en utredning från 2017 som föreslår att man ska ta bort beslagsförbudet för brott i parrelation, men den verkar ha fastnat hos Justitiedepartementet.

Förundersökningsledarens roll: att vända på alla stenar

Utmaningen med att hitta eventuell stödbevisning för brottsoffrets berättelse kräver noggrannhet och samarbete med utredaren hos polisen. Karolin Hellsberg betonar vikten av att vara en drivande förundersökningsledare med gott ledarskap.

– Bevisningen är som den är, antingen finns den eller inte. Men det gäller att vända på alla stenar, tänka brett och utanför ramarna. Kanske finns det en dagboksanteckning eller arbetskamrater som märkt att hon förändrats? I min objektiva roll är jag helt nöjd när jag vet att jag gjort allt jag kan under förundersökningen, oavsett om leder till rättegång eller inte. Det handlar helt enkelt om ett gott hantverk. När det går till förhandling ser man ofta att brottsoffret kommer dit kuvad och med böjd rygg, och går hem rakare. Hon har blivit lyssnad på. Det är också en belöning.

Text: Sofia Mårtensson

Foton: Thomas Carlgren (porträttbild på kammaråklagare Karolin Hellsberg). Stockfoto (genrebild).

 

Brott i parrelation

Kvinnojourer

”Jag ser att Kvinnojourerna har en enormt viktig roll i samhället, både som stöd i akuta situationer och för att hjälpa kvinnorna vidare. Som medmänniska kan man vara uppmärksam på varningssignaler, våga ställa frågan om hemförhållanden och tipsa om kvinnofridslinjer. Den som är utsatt bör samla bevis och försöka dokumentera det man utsätts för på ett sätt som känns säkert.”

Karolin Hellsberg, kammaråklagare på Åklagarkammaren i Västerås och Åklagarmyndighetens ämnesspecialist för brott i parrelation.

 

 

 

Publicerad 2021-04-15

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åklagaryrket lockar jurister

    Vi är stolta över att Åklagarmyndigheten klättrar till toppskiktet i den ranking som Sveriges jurister gör av arbetsgivare! I en färsk undersökning placerar sig myndigheten på femte plats på listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för senior professionals.

    Läs mer
  • Rekordmånga nya åklagare anställda

    150 nya åklagare innan året är slut och fortsatt hög rekryteringstakt även framgent. Åklagarmyndigheten växer så det knakar, och tar tillfället i akt att både effektivisera rekryteringsprocessen och modernisera utbildningarna för de nya medarbetarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter