Stort japanskt intresse för den svenska sexualbrottslagstiftningen

Japan står inför att reformera sin sexualbrottslagstiftning. Intresset för frågan var mycket stort när två experter från Åklagarmyndigheten och Justitiedepartementet besökte Tokyo i slutet av januari för att informera om den svenska samtyckeslagstiftningen.

Hedvig Trost på Åklagarmyndighetens rättsavdelning bjöds tillsammans med Viveca Lång på Justitiedepartementet in av den svenska ambassaden i Japan med anledning av att det pågår en utredning i det japanska justitiedepartementet där en förändring av sexualbrottslagstiftningen förbereds. Frågan ska debatteras i det japanska parlamentet under våren. Syftet med resan var att informera japanska nyckelaktörer om den svenska samtyckesbaserade sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft 1 juli 2018. 

- Vi medverkade i sex stora seminarier för jurister på justitiedepartementet, advokatsamfundet, nationella pressklubben, ett 40-tal parlamentariker för olika partier, för studenter på Sophia University i Tokyo och bland annat allmänheten som bjudits in till svenska ambassaden. Det fanns ett stort intresse för jämställdhetsfrågor generellt. Både kvinnor och män var med på seminarierna, men majoriteten var kvinnor, säger Hedvig Trost. 

Pålästa reportrar

Det dök hela tiden upp nya frågor, särskilt från media, och på kvällarna ägnade Hedvig Trost och Viveca Lång en hel del tid för att ta reda på fakta kring det. Media var mycket intresserade till exempel av om Sverige hade ett moralperspektiv eller brottsofferperspektiv beträffande våldtäktsbrottet när brottsbalken utfärdades i Sverige 1962.

- Flera av journalisterna var oerhört pålästa. De hade statistik från Brå om anmälda och lagförda våldtäkter i Sverige. De ställde frågor om anmälningar och fällande domar gällande falsk angivelse samt falsk tillvitelse och de såg en stor fara i att det i en eventuell ny lagstiftning skulle öka på falska anmälningar. Vårt huvudbudskap var att sex ska vara frivilligt annars är det brott. Vi framhöll särskilt vikten av att våga prata om det, säger Hedvig Trost.

- Media var också intresserade av hur vi utbildar poliser, domare och åklagare i de här frågorna. Studenterna vi mötte undrade om sex- och samlevnadsundervisning finns på universitetsnivå i Sverige. Japanerna får väldigt lite sexualundervisning under sin skoltid, och vi fick förklara hur det fungerar hos oss.

Tystnadskultur kring sexualbrott bidrar till få anmälningar

I Japan är det ett enormt socialt stigma och skamfyllt att bli utsatt för ett sexuellt övergrepp. Det är ett stort problem för rättsväsendet att så få av dessa brott anmäls. Det gjordes bara 1400 våldtäktsanmälningar förra året i Japan på en befolkning med 125 miljoner, jämfört med Sverige som har cirka 8000 anmälningar på en befolkning på 10 miljoner.

- Det är i Japan, precis som i Sverige, svårt att åtala för våldtäkt när ord står mot ord. Det är då stödbevisningen kommer in. Målsäganden kan ha pratat med kompisar eller föräldrar, man kan ha chattat med någon direkt efter övergreppet, gjort en tidig anmälan. Men i Japan pratar man inte med vänner eller familj om sådant här. De åtalar i stort sett bara när brottet erkänts och det blir väldigt få fall. Därför var de mycket intresserade av svenska framgångsfaktorer, berättar Hedvig Trost.

Japan har en sexualbrottslagstiftning som är ganska ny. Den reformerades 2017.
Dessförinnan gjordes inte några större förändringar på 110 år. Den lagstiftning som finns nu påminner om den Sverige hade på 00-talet. Den är hyfsat moderniserad, till exempel har den också blivit könsneutral. Och de har strängare straffskalor för våldtäkt än i Sverige.

- Problemet i Japan ligger snarare i att det är svårt att hantera sådana här brott eftersom det är så få anmälningar. Det saknas tillräcklig kunskap hos polis och åklagare för att kunna utreda, säger Hedvig Trost och fortsätter:

- Men de blev också förvånade när vi berättade att det bara är omkring 6 procent av alla anmälda våldtäkter i Sverige som går till åtal. Vi framhöll att det är svårbevisade brott och att vi inte får tumma på rättssäkerheten. Vi har inte ändrat beviskraven eller bevisbördan.

Nyfikenhet och öppenhet

Hedvig Trost och Viveca Lång fick många frågor under studiebesöken och deltagarna – särskilt de unga – var inte särskilt blyga. De frågade till exempel hur man vet att någon inte deltar frivilligt? Hur bevisar man sådana här brott? En del frågor handlade om varför Sverige ändrade sin lagstiftning. Var det ett särskilt fall som ledde till det?

- Vi var också öppna och frispråkiga och de ställde exakt likadana frågor som vi i Sverige gjort i ungefär tjugotalet år tills vi kom fram till vår nya sexualbrottslagstiftning. Vi tog också upp relevansen av att ha ett målsägandebiträde för att nå framgång i sådana här utredningar. Det har de inte på det sättet i Japan och de tyckte att det var intressant, menar Hedvig Trost.

Fakta:

Svenska ambassaden i Tokyo genomförde evenemanget inom ramen för Feministisk utrikespolitik på temat sexuellt våld.


Länkar till tidningar som skrev om besöket:

https://mainichi.jp/articles/20200121/k00/00m/040/248000c.amp

https://www3.nhk.or.jp/news/html/20200123/amp/k10012255571000.html

Publicerad 2020-02-11

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter