Om provokativa åtgärder i svenska brottsutredningar

Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.

–Utgångspunkten för regleringen på det här området är det aldrig är tillåtet att provocera någon att begå ett brott som den personen inte skulle ha begått, förklarar kammaråklagare Isabelle Bjursten, på Utvecklingscentrum i Åklagarmyndigheten.

Det finns dock omständigheter där provokation kan vara tillåtet som metod i svenska brottsutredningar.

–Det kan handla om att använda vissa provokativa åtgärder för att kunna bevisa att någon begått ett brott.  Om man till exempel misstänker att någon innehar ett olagligt vapen, så kan man provocera fram att den personen också försöker sälja vapnet för att på så sätt röja innehavet, säger hon.
Provokativa åtgärder kan också vara tillåtet om det bedöms att brottet ändå skulle ha blivit begånget, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer, säger Isabelle Bjursten.

grenrebild vapen (foto: Thomas Carlgren)

Får aldrig provocera fram brottslig vilja

– Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, säger Isabelle Bjursten.

För brottsutredande myndigheter finns en mängd regler att följa redan inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.

– För det första krävs det en stark misstanke om brott, om provokativa åtgärder alls ska vara tillåtna. Beslut om, och att genomföra, dessa åtgärder förutsätter också att en förundersökning om brott är inledd. Åtgärderna får dessutom bara användas i syfte att avslöja allvarlig brottslighet med ett högt straffvärde, förklarar Isabelle.

Provokation och infiltratörer

Ibland används infiltratörer som en del i brottsutredningen.

– Infiltratörer som agerar under en påhittad identitet kan vara en nödvändig åtgärd för att utredande myndigheter ska få insyn i, och tillgång till, en annars sluten kriminell värld. Det här är en sorts provokation som är tillåten i vissa brottsutredningar i Sverige. Däremot är det aldrig tillåtet för en infiltratör att använda hot eller skrämseltaktik, avslutar Isabelle Bjursten.

Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.

(Foto: Thomas Carlgren)

Publicerad 2021-08-23

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • 3D-teknik ger helt nya möjligheter

    Under rättegången om terrorbrotten i Stockholm 2017 visades en 3D-visualisering av hur lastbilen framfördes vid dådet på Drottninggatan. Samma teknik kan åklagare nu använda på flera sätt i brottsutredningar.

    Läs mer
  • Om provokativa åtgärder i svenska brottsutredningar

    Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.

    Läs mer
  • Nedlagda förundersökningar visar att systemet fungerar

    Långt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.

    Läs mer
  • Fler nyheter