Om provokativa åtgärder i svenska brottsutredningar

Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.

–Utgångspunkten för regleringen på det här området är det aldrig är tillåtet att provocera någon att begå ett brott som den personen inte skulle ha begått, förklarar kammaråklagare Isabelle Bjursten, på Utvecklingscentrum i Åklagarmyndigheten.

Det finns dock omständigheter där provokation kan vara tillåtet som metod i svenska brottsutredningar.

–Det kan handla om att använda vissa provokativa åtgärder för att kunna bevisa att någon begått ett brott.  Om man till exempel misstänker att någon innehar ett olagligt vapen, så kan man provocera fram att den personen också försöker sälja vapnet för att på så sätt röja innehavet, säger hon.
Provokativa åtgärder kan också vara tillåtet om det bedöms att brottet ändå skulle ha blivit begånget, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer, säger Isabelle Bjursten.

grenrebild vapen (foto: Thomas Carlgren)

Får aldrig provocera fram brottslig vilja

– Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, säger Isabelle Bjursten.

För brottsutredande myndigheter finns en mängd regler att följa redan inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.

– För det första krävs det en stark misstanke om brott, om provokativa åtgärder alls ska vara tillåtna. Beslut om, och att genomföra, dessa åtgärder förutsätter också att en förundersökning om brott är inledd. Åtgärderna får dessutom bara användas i syfte att avslöja allvarlig brottslighet med ett högt straffvärde, förklarar Isabelle.

Provokation och infiltratörer

Ibland används infiltratörer som en del i brottsutredningen.

– Infiltratörer som agerar under en påhittad identitet kan vara en nödvändig åtgärd för att utredande myndigheter ska få insyn i, och tillgång till, en annars sluten kriminell värld. Det här är en sorts provokation som är tillåten i vissa brottsutredningar i Sverige. Däremot är det aldrig tillåtet för en infiltratör att använda hot eller skrämseltaktik, avslutar Isabelle Bjursten.

Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.

(Foto: Thomas Carlgren)

Publicerad 2021-08-23

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella göra stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter