Välkommen lagändring: Tidiga förhör tillåts som bevis

De första polisförhören med en person som utsatts för eller bevittnat ett brott innehåller ofta värdefull information. I nära anslutning till en händelse är minnet färskt och man kan lämna detaljerade uppgifter om vad som har hänt. Numera kan bland annat polisens videoinspelade förhör användas som ett eget bevismedel i domstolen. Det har inte varit möjligt tidigare.

Genrebild förhör
– Det här är en efterlängtad lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär att domstolarna kan få bättre underlag och att målsägare och vittnen i vissa fall kan få slippa komma till domstolen när berättelsen redan är lämnad vid ett videoförhör, säger vice överåklagare Magnus Johansson. Han leder arbetet med att ta fram den rättsliga vägledningen till åklagare för att använda tidiga förhör.

Skälet till att riksdagen har justerat lagen är att handläggningen av framförallt stora brottmål ska bli mer modern, flexibel och effektiv. Tidigare har främst inspelade videoförhör av barn använts som bevisning i rätten. Andra vittnen och målsägare har som huvudregel behövt närvara i domstolen för att lämna sin berättelse igen. Det som sagts då är det som domstolen har haft som underlag för sitt beslut och uppgifter som lämnats i förhör under förundersökningen har inte tillmätts så stor betydelse.

”Svårare att ta tillbaka en berättelse”

– Lagändringen gör sannolikt att färre målsägare och vittnen tar tillbaka eller ändrar sitt vittnesmål eller utsätts för påtryckningar att göra det, säger Magnus Johansson.

Förhoppningen är att lagändringen gynnar de inblandade och samtidigt skapar en snabbare process.

– När uppgifter lämnas under rättssäkra former i så nära anslutning som möjligt till händelsen blir bevisningen bättre. Ju mindre påverkade förhörspersonerna är av sin omgivning eller av att minnet sviker, desto bättre. När man kan åberopa videoinspelade förhör från förundersökningen, som man vet hur lång tid de tar att spela upp, är det också lättare att planera för en huvudförhandling i domstolen eftersom målsägare och vittnen antingen inte behöver närvara alls eller bara behöver närvara för att svara på kompletterande frågor. Domstolarna får också ett bättre och mer tillförlitligt underlag för domen, säger Magnus Johansson.

Syftet är inte att få andra, utan mer sanningsenliga, uppgifter.

– Vi menar att en viktig följd av de nya reglerna är att incitamentet minskar att påverka vad vittnen har sagt. Vi lyfter av trycket på målsäganden och vittnen.

Hur kommer det praktiskt genomföras?

– Åklagare, men också försvarare för den delen, kan nu  använda tidiga förhör som bevisning. Även förhör som är inspelade före den första januari 2022 kan användas som bevis i domstolen. Domstolen beslutar om det är lämpligt att använda ett inspelat polisförhör som bevisning i det aktuella målet. Parterna i processen har fortfarande möjlighet att, precis som tidigare, kalla vittnen och målsägare för att ställa kompletterande frågor vid förhandlingen. Men det viktiga är att de tidiga uppgifterna är säkrade och kan presenteras för rätten som ett eget bevismedel. Vi har förhoppningar om en effektivare process, minskad press på förhörspersonerna och domar som i än högre grad grundar sig på vad som verkligen har hänt, avslutar Magnus Johansson. 

Så här går processen till för att kunna använda tidiga videoförhör som bevisning i domstol:

  1. Ett misstänkt brott inträffar och en förundersökning inleds

  2. I nära anslutning till händelsen eller senare under förundersökningen genomför polisen ett videoförhör med målsäganden och vittnen.

  3. Försvaret kan ges en möjlighet att närvara vid förhöret och ställa frågor till förhörspersonen (ett så kallat motförhör). Det sker efter att försvaret har fått del av de uppgifter som framkommit under förundersökningen som krävs för att den misstänkta ska kunna ta tillvara sin rätt vid motförhöret.

  4. När utredningen är klar lämnas materialet till den misstänkta och dennes försvarare för så kallad slutdelgivning. Försvararen och den misstänkta har då möjlighet att kräva att ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Först efter slutdelgivningen kan åklagaren fatta beslut om att väcka åtal.

  5. Om domstolen bedömer att det är lämpligt kan inspelande förhör från förundersökningen som parterna åberopat tillåtas som bevisning och spelas upp vid huvudförhandlingen. Om försvaret fått tillfälle att hålla ett effektivt motförhör vid det inspelade förhöret behöver målsäganden eller vittnet inte närvara vid förhandlingen, om inte någon av parterna behöver ställa kompletterande frågor. Har försvaret inte beretts tillfälle under förundersökningen att hålla motförhör med bevispersonen kommer denna att kallas till huvudförhandlingen för ett motförhör. Då spelas också videoupptagning av förhör upp.

Lagändringen som handlar om tidiga förhör trädde i kraft 1 januari 2022.

Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning (RäV 2021:23) om de nya reglerna om tidiga förhör finns att läsa här.

 

Publicerad 2022-01-27

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter