Fler beredningsjurister gör åklagarnas arbete effektivare
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
Läs merÅrsredovisning 2016
Åklagarmyndigheten har under 2016 fortsatt att visa stabila och goda resultat och en god förmåga att klara sitt uppdrag.
Omvärldsförändringar ställer nya krav på Åklagarmyndigheten. Brotten blir alltmer omfattande, komplexa och internationella. Ett exempel på detta är de it-relaterade brotten som har ökat under senare år. För att möta detta har myndigheten under året genomfört utbildningar och utvecklat metodstöd.
En ökad gängkriminalitet med stark koppling till vissa geografiska områden har också kommit att ställa rättsväsendet inför nya utmaningar.
Åklagarmyndigheten samverkar med övriga myndigheter inom rättsväsendet för att bekämpa grov organiserad brottslighet, varvid de särskilt utsatta områdena numera finns i fokus.
Åklagarmyndigheten är en resursmässigt liten men kompetensmässigt stark länk i rättskedjan.
Nyheter från åklagarmyndigheten
-
-
Barnfridsbrott – nytt brott från och med 1 juli
I dag 1 juli 2021 träder ett nytt brott kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB).
Läs mer -
Snabbare lagföring av brott föreslås bli permanent
Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent. Det är ett av förslagen som presenteras i ett betänkande som lämnats till regeringen.
Läs mer -
Vem leder utredningen när anställda inom rättsväsendet misstänks för brott?
Varje år görs det cirka 10 000 anmälningar om misstänkta brott som begåtts av personer som verkar inom rättsväsendet. De flesta anmälningar gäller polisen, men det kan också handla om åklagare, domare, riksdagsmän, ministrar och anställda inom Kustbevakningen, tullen och Skatteverket. Så, vad händer då när en anmälan gjorts och vem har ansvaret när rättsväsendet ska utreda sina egna företrädare?
Läs mer - Fler nyheter