Anders Perklev: Åklagarmyndigheten organiserar sig för framtiden

Den 1 oktober 2014 delades Åklagarmyndigheten in i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. I samband med omorganisationen skrev riksåklagare Anders Perklev den här artikeln.
Foto: Thomas Carlgren

Åklagare måste finnas över hela landet i rimlig närhet till både polis och domstolar. Därför ska Åklagarmyndigheten även fortsättningsvis finnas på samma orter som idag. Samtidigt är Åklagarmyndigheten en ganska liten organisation. Totalt 900 åklagare handlägger tillsammans omkring en halv miljon inkomna brottsmisstankar varje år. Misstankarna avser en mängd olika brottstyper, från trafikbrott till grova våldsbrott.

Till detta kommer att brottsligheten hela tiden förändras. Antalet enkla ärenden såsom snatteri och skadegörelse minskar medan de stora och komplicerade ärendena ökar. Vissa ärenden, som till exempel det gigantiska mål om bluffakturor som avgjordes i Malmö tingsrätt i somras, kan omfatta tusentals enskilda brottsmisstankar. Allt fler brott begås på nätet, bland annat bedrägerier, sexualbrott mot barn och hatbrott. Sådan brottslighet ställer särskilda krav på både polis och åklagare. För att möta dessa utmaningar ska Åklagarmyndigheten kunna ta tillvara sin kompetens och sina resurser på ett mer flexibelt sätt.

Sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning

Den 1 oktober inordnas myndighetens 39 åklagarkammare i sju geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Nuvarande åklagarkammare får ett gemensamt ansvar för resurser, kvalitet och resultat inom respektive åklagarområde. Sammantaget ska förändringarna leda till förbättrad ledning, ökad flexibilitet och ett närmare samarbete med polisen.

Ärenden ska fördelas mellan kamrarna inom åklagarområdet med hänsyn till geografisk anknytning, tillgänglig kapacitet och specialkunskap. Även om grunden är att ett ärende ska handläggas där brottet har begåtts innebär det till exempel för åklagarområde Syd att ett ärende kan fördelas på någon av åtta kammare. Det här ger en minskad sårbarhet, framförallt hos de mindre enheterna. För stora och komplicerade ärenden ska en grupp av åklagare från flera kammare kunna utses.

Genom att jämna ut arbetsbördan mellan olika åklagarkammare kan långa handläggningstider motverkas och arbetsmiljön förbättras. Vissa enkla ärenden eller ärenden som förkommer mer sällan kan koncentreras till särskilt utpekade åklagarkammare. På så sätt kan sådana ärenden handläggas mer effektivt och med högre kvalitet. Som ett exempel kan nämnas att samtliga enkla trafikbrott numera hanteras i Karlskrona och Östersund. Att välja mindre kammare för koncentrerad handläggning skapar bärkraft och utvecklingsmöjlighet också för dessa.

Andra vanligt förekommande brottstyper, såsom ungdomsbrott och brott i nära relationer, bör dock handläggas på samtliga åklagarkammare. På alla åklagarkammare finns specialiserade åklagare för att hantera sådana mål.

Främja samarbetet med Polisen

De nya åklagarområdena kommer att överensstämma med Polisens indelning i regioner från den 1 januari 2015. En likartad struktur hos polis och åklagare främjar samarbetet och de gemensamma resultaten blir lättare att följa upp. Detta är viktigt eftersom verksamheterna är sammanflätande. Åklagarområdena och polisregionerna kommer att ledas från samma orter.

Även fortsättningsvis kommer det inom myndigheten att finnas tre internationella åklagarkammare för internationell brottslighet och mycket omfattande ärenden avseende grov organiserad brottslighet. Ärenden som avser gränsöverskridande och organiserad brottslighet blir dock allt vanligare i hela åklagarverksamheten. Därför ska de internationella åklagarkamrarna i ökad utsträckning samarbeta med de allmänna kamrarna.

Förändringen av Åklagarmyndighetens organisation är bara en liten del av allt
det arbete som fortlöpande görs för att utveckla och anpassa åklagarverksamheten
till nya förutsättningar. Utvecklingsarbetet kommer aldrig att avstanna. Vi ska
kunna möta såväl dagens som morgondagens krav på åklagarväsendet. 

 Organisationsschema

 

 

Publicerad 2015-12-16

Relaterade nyheter

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter