Nedlagda förundersökningar visar att systemet fungerar

Långt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.

För att förklara varför vissa förundersökningar läggs ner tar vi hjälp av Mathias Larsson, som är en av Åklagarmyndighetens medieåklagare. Vid sidan av arbetet som åklagare vid Södra Skånes åklagarkammare i Malmö, så tar han emot journalisternas frågor. Frågan om nedlagda förundersökningar är inte ovanlig.

En förundersökning ska ta reda på om åtal kan väckas. Det finns en gräns för tillräckliga skäl för att väcka åtal, nämligen att åklagaren gör den objektiva bedömningen att åtalet kan leda till en fällande dom. Den sammantagna bevisningen måste vara tillräcklig för att bevisa den misstänktes skuld. Räcker inte bevisen, så går det inte att åtala. Då ska förundersökningen läggas ner. Men vi tar det från början.

Förundersökningens första steg 

För att en förundersökning ska inledas ska det finnas anledning att anta att ett brott begåtts.

– Det är ett lågt beviskrav och många ärenden som kommer in till polisen läggs ner direkt, helt enkelt eftersom de inte är brott i lagens mening, berättar Mathias Larsson.

När ärendet fastställts som ett brott går förundersökningen vidare. Polisen har hand om enklare ärenden, medan en åklagare alltid är förundersökningsledare vid komplicerade utredningar som kräver juridiska kunskaper och där den misstänkta personen är anhållen eller häktad.

Kammaråklagare Mathias Larsson

Kammaråklagare Mathias Larsson
(Fotograf: Thomas Carlgren)

Bevisningen som avgör ärendets framtid

Förundersökningsledaren arbetar brett för att slå fast vad som hänt. Muntlig bevisning samlas in genom förhör med allt från målsägaren till vittnen och sakkunniga. Det kan finnas skriftlig bevisning, som brev, avtal, fotografier eller filmer. Det görs tekniska undersökningar, och i bedömningen av tekniska, kemiska eller medicinska frågor vänder man sig ofta till Nationellt forensiskt centrum eller Rättsmedicinalverket.

– Dessutom finns det man brukar kalla för stödbevisning. Om målsägaren påstår att ett visst händelseförlopp eller brott ägt rum kan det påståendet stödjas av exempelvis journalanteckningar gällande skador och foton på skadorna. Journalanteckningar och fotografier är då stödbevisning, som gör att man dömer utifrån målsägarens uppgifter. Stödbevisning kan vara både muntlig, skriftlig och teknisk.

Det krävs för att anhålla och häkta en misstänkt  

Under förundersökningens gång kan åklagaren kan använda olika typer av tvångsmedel för att utreda brottet, som exempelvis husrannsakan och telefonavlyssning. Hit räknas även gripande, anhållande och häktning.

När polisen har gripit och förhört en misstänkt person, så beslutar åklagaren om personen ska släppas eller anhållas. Från det att en person anhålls har åklagaren sedan tre dagar på sig att begära personen häktad hos tingsrätten.

– Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge minst ett års fängelse häktas om det finns risk att personen flyr, fortsätter sin brottsliga verksamhet, påverkar vittnen eller röjer undan bevis. Om brottet har minst två års fängelse i straffskalan häktas personen som regel alltid. 

”På sannolika skäl misstänkt” är den högre graden av misstanke. I undantagsfall kan även personer med den lägre misstankegraden ”skäligen misstänkt” häktas under en vecka för att man ska kunna utreda om misstankarna stärks. Om de inte gör det så släpps personen, men kan fortfarande vara misstänkt i ärendet.

Därför kan den misstänkta släppas

Att personer som anhållits och häktats ibland släpps, trots att de fortfarande är misstänkta, hänger ihop med skälen för häktning och med misstankegraden.

– Det är vanligt med starka häktningsskäl i början av ärendet, men i takt med att man hinner arbeta, säkra bevis och göra utredningsåtgärder kan skälen helt enkelt bli svagare. Då kan personen alltså fortfarande vara misstänkt för brottet, men släppas eftersom åklagaren gör bedömningen att det inte längre finns någon risk att personen försvårar utredningen eller förstör bevis.

Sanningens stund – räcker bevisen till åtal? 

Från att en person häktats ska åklagaren normalt sett väcka åtal inom 14 dagar, men tiden kan förlängas efter beslut av domstolen. Hur lång tid själva förundersökningen tar beror till stor del på vilken typ av brott det rör sig om. En förundersökning om rattfylleri kan bli klar på ett halvt dygn, medan det kan ta flera år att utreda grov ekonomisk brottslighet.

Det är nu, när förundersökningen är avslutad, som åklagaren gör den objektiva bedömningen om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal – det vill säga om bevisningen räcker för att leda till en fällande dom.

– Beviskraven är väldigt höga för att någon ska fällas i domstol. För åklagaren är det hela tiden fråga om en bedömning. Räcker de vittnesmål som finns? Behövs det mer teknisk bevisning? Är det verkligen ställt utom allt rimligt tvivel att den misstänkta begått brottet? Om det inte är det, ja då ska personen släppas och förundersökningen läggas ner. Då blir det inget åtal.

Nedlagda förundersökningar kan återupptas

Den som utsatts för eller misstänks för brottet kan alltid begära överprövning av ett nedläggningsbeslut. Det vanligaste är att det har tillkommit bevis eller uttalanden som förändrar möjligheten att väcka åtal. Den här begäran görs skriftligt till den åklagarkammare som fattat nedläggningsbeslutet, som då får ompröva sitt beslut utifrån de nya omständigheter som dykt upp. En förundersökning kan återupptas fram tills brottet preskriberats.

– Om åklagaren står fast vid sitt första beslut – och inte bedömer att de nya omständigheterna räcker för att bevisa den misstänktes skuld – så skickas ärendet automatiskt vidare till utvecklingscentrum.

Där tittar en överåklagare på ärendet med nya ögon och ett nytt beslut fattas: Antingen är överåklagaren enig med förundersökningsledaren, eller så återupptas förundersökningen.

– Att beslutet granskas av en högre instans är en rättssäkerhetsfråga.

Visar att rättssystemet fungerar

Så en nedlagd förundersökning – eller ett väckt åtal – är precis bara en professionell bedömning av möjligheterna att få en fällande dom utifrån det samlade bevisläget. Men om man lyfter blicken kan man se att det handlar om något mer. Nämligen principen att ingen oskyldig ska kunna dömas – och därmed förtroendet för vårt rättssystem.

– Det är rättssäkerhet som ska styra. Med tanke på hur många brott som anmäls och de höga beviskraven vi har – att det i princip ska vara uteslutet att brott inte begåtts – så är det inte konstigt att många förundersökningar läggs ner. Tvärtom. Det visar att systemet fungerar.

Text: Sofia Mårtensson
Foto: Thomas Carlgren

 

Fakta om förundersökningar

En förundersökning syftar till att ta reda på om åtal kan väckas – eller om förundersökningen ska läggas ner. Gränsen för tillräckliga skäl för att väcka åtal är att åklagaren bedömer att åtalet kan leda till en fällande dom. Bevisningen ska vara tillräcklig för att bevisa den misstänktes skuld. Beviskraven är höga, och nedlagda förundersökningar är därför vanliga. Av de brottsmisstankar som åklagare hanterade under 2018–2020 lades strax över hälften ner.

 

Publicerad 2021-08-06

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • 3D-teknik ger helt nya möjligheter

    Under rättegången om terrorbrotten i Stockholm 2017 visades en 3D-visualisering av hur lastbilen framfördes vid dådet på Drottninggatan. Samma teknik kan åklagare nu använda på flera sätt i brottsutredningar.

    Läs mer
  • Om provokativa åtgärder i svenska brottsutredningar

    Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.

    Läs mer
  • Nedlagda förundersökningar visar att systemet fungerar

    Långt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.

    Läs mer
  • Fler nyheter