Fler beredningsjurister gör åklagarnas arbete effektivare
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
Läs merRemissyttrande
Åklagarmyndighetens yttrande över delbetänkandet "Ett straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, mm." (SOU 2016:42)
Åklagarmyndigheten avstyrker förslaget att brottet köp av sexuell tjänst ska gradindelas, men tillstyrker i huvudsak utredningens övriga förslag.
Utredningen föreslår att brottet köp av sexuell tjänst gradindelas, så att brott av normalgraden ska ge fängelse i högst sex månader och grovt brott fängelse i högst ett år.
Åklagarmyndigheten konstaterar i remissyttrandet att det inte skulle vara möjligt att gripa, anhålla och häkta personer som är misstänkta för köp av sexuell tjänst av normalgraden, vilket skulle minska möjligheterna att lagföra brott av normalgraden. Myndigheten ansluter sig därmed till det särskilda yttrandet i delbetänkandet.
Nyheter från Åklagarmyndigheten
-
-
Barnfridsbrott – nytt brott från och med 1 juli
I dag 1 juli 2021 träder ett nytt brott kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB).
Läs mer -
Snabbare lagföring av brott föreslås bli permanent
Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent. Det är ett av förslagen som presenteras i ett betänkande som lämnats till regeringen.
Läs mer -
Vem leder utredningen när anställda inom rättsväsendet misstänks för brott?
Varje år görs det cirka 10 000 anmälningar om misstänkta brott som begåtts av personer som verkar inom rättsväsendet. De flesta anmälningar gäller polisen, men det kan också handla om åklagare, domare, riksdagsmän, ministrar och anställda inom Kustbevakningen, tullen och Skatteverket. Så, vad händer då när en anmälan gjorts och vem har ansvaret när rättsväsendet ska utreda sina egna företrädare?
Läs mer - Fler nyheter