Immaterialrätt – ett krångligt ord för skydd av intellektuella prestationer

De allra flesta av oss känner till att det är olagligt att kopiera designade klockor och handväskor från kända varumärken - och att man inte heller får använda sig av bilder, text ur litterära verk eller musik utan att begära tillstånd från den som skapat verket. Skyddet för detta kallas immaterialrätt men vad innebär det egentligen?

En som har bred kunskap i ämnet och kan berätta mer om det ärAnna Ginner. kammaråklagare Anna Ginner. Hon arbetar för närvarande på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum men är anställd på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet där hon varit samordnare för just immaterialrättsbrott.

– Man kan säga att immaterialrätt är ett skydd för intellektuella prestationer. Den som äger ett varumärke, en upphovsrätt, en mönsterrätt eller ett patent äger också en så kallad immateriell rättighet. Om någon använder denna rättighet utan ägarens tillstånd är det en brottslig handling där gärningspersonen gör sig skyldig till ett immaterialrättsintrång. Utan det här skyddet hade företag och människor inte vågat lägga ner tid och pengar på att tänka ut ny teknik, utveckla produkter, skapa ny design, litteratur, musik och konst med mera.

Betydelsen av immateriella rättigheter ökar för varje år som går, eftersom det på relativt kort tid har utvecklats en storskalig och välorganiserad brottslig intrångsverksamhet som skapar mycket stora intäkter för gärningspersonerna. I ett internationellt perspektiv har denna typ av verksamhet ofta en koppling till annan grov brottslighet.

Är det komplicerat att utreda den här typen av brott?

– Det är ett komplext område som innefattar brott mot upphovsrättslagen, varumärkeslagen, patentlagen och lagen om förbud mot avkodning av viss utrustning. Det handlar dessutom mycket om teknik där utvecklingen går fruktansvärt snabbt framåt, så det krävs specialistkunskaper inom området. Därför handläggs inte de här ärendena på de allmänna åklagarkamrarna, utan hos Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet där vi har åklagare som fått specialisera sig för att verkligen kunna möta behoven.

Hur ser de vanligaste brotten ut?

– I Sverige är illegal filmstreaming och annan illegal fildelning ett stort problem. Vi har ju ett väl utvecklat internet så cirka 80% av alla våra immaterialrättsärenden rör upphovsrättsintrång av olika slag. Det började med Piratebay, som handlade om olaglig fildelning i början av 2000-talet. Därefter förändrades tekniken till streamingtjänster med tv-serier och filmer som man kunde se gratis och nu har tekniken gått vidare till illegal IP-TV där man kan få tillgång till tusentals kanaler från hela världen som blanda annat sänder sport.

Det gäller för oss att vi hänger med i utvecklingen. Ibland kan det vara svårt att veta var saker och ting hör hemma i lagstiftningen. Det blir lite som att lägga ett pussel för att se var till exempel IP-TV passar in, om det är ett brott mot avkodningslagen eller någon annan lag som gäller.

Utomlands ser man ofta snygga designkopior? Är det lika vanligt här?

– Nej, förundersökningar gällande varumärkesbrott med försäljning av fysiska kopior är inte så vanligt här som i många andra länder, även om det förekommer. Det finns exempel där gärningspersoner tagit in kopior på väskor och klockor i landet för att sälja vidare större mängd, från butik eller via Instagram. Vi har också haft möbelföretag som importerat kopior från Kina som varit väldigt lika de originaldesignade produkterna.

Ett uppmärksammat mål som ledde till åtal och stora skadestånd var den sajt som kallades Designers Revolt. Där trodde sig gärningspersonen ha hittat ett smart upplägg genom att först importera produkterna till Storbritannien för att sedan exportera dem vidare hit och på så sätt kunna komma runt lagstiftningen. 

Danska designlampor kopieras ofta.

Danska lampor och möbler kopieras ofta.

Betyder det att ni måste samarbeta med andra länder?

– Varumärkesintrång som till största delen begåtts inom riket är ofta enklare att utreda än de intrång som begåtts online. När det sker måste vi nästan alltid arbeta över nationsgränserna. Gärningspersoner som begår de här brotten gör det ofta från ett land men har sina servrar i ett annat land och gör sedan själva intrångsgärningen i ett tredje land. De behöver med andra ord inte alls ha någon koppling till Sverige men har riktat sin verksamhet mot vår marknad.

Det innebär att vi ibland behöver begära att gärningspersonerna utlämnas till Sverige och att vi kan behöva hjälp med utredningar från våra kollegor i andra länder. Det gör att ärendena ibland tar lång tid men det internationella samarbetet fungerar ändå bra. När det gäller upphovsrätten är lagstiftningen inom EU är i mångt och mycket lika, vilket är en klar fördel. Om spåren däremot leder tillbaka till exempelvis Kina kan det bli svårare att utreda brottet hela vägen fram till ett åtal i domstol.

Vad kan det bli för straff om man begår immaterialrättsbrott?

– Historiskt sett så har det inte varit så hårda straff; från böter till fängelse i upp till två år. Det har nog snarare varit de höga skadestånden som verkat avskräckande eftersom det ofta kan handla om mångmiljonbelopp. Åklagare får endast väcka åtal för brott i de immaterialrättsliga lagarna om åtalet är motiverat från allmän synpunkt. 2020 infördes det även en ny rubricering om grovt brott i lagen, vilket har medfört att man nu kan dömas till fängelse i upp till sex år i de allra grövsta fallen.

Avslutningsvis, vad är det bästa med jobbet?

– Jag måste säga att det är ett väldigt brett och spännande område där man hela tiden måste vara alert. Och det är väldigt roligt med det internationella samarbetet – särskilt när vi lyckas samordna oss och göra tillslag över hela världen vid en och samma tidpunkt, för att knäcka den här typen av brottslig verksamhet.

Text: Lotta Råge
Bilder: Thomas Carlgren (Anna Ginner) och Stockfoto.

Publicerad 2022-10-20

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Rekryteringssatsning på nya kompetenser inom it

    Åklagarmyndigheten utökar it-avdelningen med nya roller som bland annat är kopplade till att myndigheten sedan den 1 oktober är beredskapsmyndighet. Dessutom ska systemet Cåbra som används för brottmålshanteringen utvecklas och förbättras. Totalt rekryteras nu över 20 medarbetare inom it.

    Läs mer
  • Immaterialrätt – ett krångligt ord för skydd av intellektuella prestationer

    De allra flesta av oss känner till att det är olagligt att kopiera designade klockor och handväskor från kända varumärken - och att man inte heller får använda sig av bilder, text ur litterära verk eller musik utan att begära tillstånd från den som skapat verket. Skyddet för detta kallas immaterialrätt men vad innebär det egentligen?

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten är beredskapsmyndighet

    Den 1 oktober blev Åklagarmyndigheten beredskapsmyndighet. Det innebär ett ökat ansvar att planera för att säkerställa myndighetens verksamhet under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig.

    Läs mer
  • Fler nyheter