Åklagarmyndigheten har under en följd av år fortlöpande arbetat med att kvalitetssäkra och förbättra hanteringen av kontaktförbudsärenden. Den tillsyn som genomfördes 2008 av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg visade att handläggningen rent allmänt höll god kvalitet men att det också fanns viktiga förbättringsområden när det gäller åklagarens hantering av kontaktförbud.
Ett resultat blev den handbok om besöksförbud, nu kontaktförbud, som kom hösten 2010. Syftet var att ge ett konkret och handfast stöd i handläggningen. Iakttagelserna från granskningen år 2008 har följts upp i den kontaktförbudsgranskning som genomfördes 2012-2013. Av tillsynsrapporten framgår att det skett förbättringar men att det krävs fortsatt arbete på området.
Trädde i kraft den 1 juni 2015
Handboken om kontaktförbud undergick ytterligare en översyn för att ge tydligare handledning i fråga om kommunikationsskyldigheten i kontaktförbudsärenden. Under hösten 2014 anordnade Utvecklingscentrum Göteborg ett erfarenhetsseminarium gällande risk- och proportionalitetsbedömningar för åklagare som hanterar kontaktförbudsärenden. För att ge ytterligare stöd för risk- proportionalitetsbedömningarna har utarbetats riktlinjer för detta, RåR 2015:2, vilka trädde i kraft den 1 juni 2015.
– Vi arbetar kontinuerligt med att stärka hanteringen av kontaktförbudsärenden inom myndigheten. De nya riktlinjerna är ett led i detta arbete och tanken är att de ska kunna ge närmare vägledning åt åklagarna när det gäller risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden, säger kammaråklagare Gabriella Lundh, vid Utvecklingscentrum Göteborg.
Fortsatt förbättringsområde
Motiveringar av beslut i kontaktförbudsärenden är fortsatt ett förbättringsområde. Trots påpekanden i tillsynsrapport, handbok och förbättrade Cåbra-mallar kvarstod det vid granskningen 2012 brister i alltför många ärenden (Tillsynsrapport 2013:4, sid 5).
Under hösten 2014 och våren 2015 har vidare JO i en serie granskningar av beslutsmotiveringarna konstaterat att motiveringarna i 30-50 procent av ärendena inte uppfyller lagens krav. I en remiss till Åklagarmyndigheten har JO nu begärt yttrande över iakttagelserna samt en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten finner skäl att vidta med anledning av iakttagelserna vid inspektionerna.
I handboken om kontaktförbud, avsnitt 5, finns en bra handledning att tillgå för hur kontaktförbudsbesluten ska motiveras. Åklagarmyndigheten kommer likväl att se över och ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan komma att behöva vidtas med anledning av JO:s iakttagelser.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer