Myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet

Resultatet av det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet under 2015 har lämnats till regeringen. Satsningen har bland annat bidragit till 104 års fängelse och stora summor felaktigt utbetalda skattekronor har krävts tillbaka.

Sedan 2009 har en satsning gjorts med samarbete mellan tolv myndigheter för att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. En av myndigheterna som ingår är Åklagarmyndigheten.

Det operativa rådet har hanterat 61 insatser sedan starten 2009. 2015 utmätte Kronofogdemyndigheten tillgångar till ett värde av 43 miljoner kronor, inom hela satsningen.  49 personer dömdes i fjol till fängelse i tingsrätten inom ramen för samarbetet och det har också gjorts beslag av narkotika. Det finns även flera exempel på att brottslighet har kunnat förhindras, bland annat har polisen lyckats ingripa innan grova våldsbrott skett.

Samlade erfarenheter under 2015:

  • Strategiska personer och nätverk utgör ett fortsatt fokus för satsningens inriktning.
  • Resurser på att spåra och säkra tillgångar hos kriminella har lett till ett högt belopp för utmätta tillgångar.
  • Samverkan ger en ökad kunskap om hur kriminaliteten utvecklas och hur myndigheterna, tillsammans, kan förebygga och motverka den grova organiserade brottsligheten
  • Satsningens samhällsnytta är grunden för samverkan mellan myndigheterna. Årets redovisning belyser effekter som är betydelsefulla utöver resultat som går att mäta kvantitativt.
  • Bedrägeribrott, bidragsbrott och brottslighet riktad mot välfärdssystemet är några av de brottsområden som bedöms vara fortsatt relevanta under kommande två år.

 Medverkande myndigheter

Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Läs rapporten

Publicerad 2016-04-05

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter