Sedan 2009 har en satsning gjorts med samarbete mellan tolv myndigheter för att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. En av myndigheterna som ingår är Åklagarmyndigheten.
Det operativa rådet har hanterat 61 insatser sedan starten 2009. 2015 utmätte Kronofogdemyndigheten tillgångar till ett värde av 43 miljoner kronor, inom hela satsningen. 49 personer dömdes i fjol till fängelse i tingsrätten inom ramen för samarbetet och det har också gjorts beslag av narkotika. Det finns även flera exempel på att brottslighet har kunnat förhindras, bland annat har polisen lyckats ingripa innan grova våldsbrott skett.
Samlade erfarenheter under 2015:
Medverkande myndigheter
Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Läs merSabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
Läs merDet står en åklagare bakom varje anhållen, häktad eller dömd person. Och vid den misstänktes sida sitter en försvarsadvokat. Tillsammans utgör åklagaren och försvarsadvokaten garanten för en rättssäker process.
Läs merVarför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?
Läs mer