Stärkt integritetsskydd för misstänkt och brottsoffer

Den 1 oktober ändrades flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Ändringen innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som själv blivit utsatt för brott kan komma att omfattas av sekretess.
Två lagböcker med texten Sveriges rikes lag på bokryggarna

Från och med den 1 oktober ändras flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott kan omfattas av sekretess.

Ändringen innebär att rätten för allmänhet och massmedia att ta del av vissa personuppgifter kommer att begränsas. De handlingar som berörs är bland annat framställningar om förordnande av offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Personuppgifter på den som är misstänkt för brott, eller den som blivit utsatt för brott, kan komma att omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut utan särskild prövning.

I normalfallet kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan inkommer till domstolen eller när det blir fråga om att fatta beslut om tvångsmedel, exempelvis häktning.

Syftet med lagändringen är att stärka integritetsskyddet för den som misstänks eller utsatts för brott. Att personuppgifter blir offentliga tidigt i en process kan på olika sätt vara till men för såväl den misstänkte som för den som utsatts för brott. Före lagändringen blev personuppgifter i normalfallet offentliga redan när en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde förordnades. Genom lagändringen senareläggs tidpunkten för när dessa personuppgifter blir offentliga.

Publicerad 2016-10-10

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Åklagare – drömyrke för juriststudenter

    Åklagare är det yrke som lockar Sveriges juriststudenter allra mest. I går kväll tog Petra Lundh emot första pris när juriststudenternas lista över drömarbetsgivare presenterades. Det är första gången myndigheten kommit på första plats.

    Läs mer
  • Fler nyheter