Stärkt integritetsskydd för misstänkt och brottsoffer

Den 1 oktober ändrades flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Ändringen innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som själv blivit utsatt för brott kan komma att omfattas av sekretess.
Två lagböcker med texten Sveriges rikes lag på bokryggarna

Från och med den 1 oktober ändras flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott kan omfattas av sekretess.

Ändringen innebär att rätten för allmänhet och massmedia att ta del av vissa personuppgifter kommer att begränsas. De handlingar som berörs är bland annat framställningar om förordnande av offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Personuppgifter på den som är misstänkt för brott, eller den som blivit utsatt för brott, kan komma att omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut utan särskild prövning.

I normalfallet kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan inkommer till domstolen eller när det blir fråga om att fatta beslut om tvångsmedel, exempelvis häktning.

Syftet med lagändringen är att stärka integritetsskyddet för den som misstänks eller utsatts för brott. Att personuppgifter blir offentliga tidigt i en process kan på olika sätt vara till men för såväl den misstänkte som för den som utsatts för brott. Före lagändringen blev personuppgifter i normalfallet offentliga redan när en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde förordnades. Genom lagändringen senareläggs tidpunkten för när dessa personuppgifter blir offentliga.

Publicerad 2016-10-10

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter