Från och med den 1 oktober ändras flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott kan omfattas av sekretess.
Ändringen innebär att rätten för allmänhet och massmedia att ta del av vissa personuppgifter kommer att begränsas. De handlingar som berörs är bland annat framställningar om förordnande av offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Personuppgifter på den som är misstänkt för brott, eller den som blivit utsatt för brott, kan komma att omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut utan särskild prövning.
I normalfallet kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan inkommer till domstolen eller när det blir fråga om att fatta beslut om tvångsmedel, exempelvis häktning.
Syftet med lagändringen är att stärka integritetsskyddet för den som misstänks eller utsatts för brott. Att personuppgifter blir offentliga tidigt i en process kan på olika sätt vara till men för såväl den misstänkte som för den som utsatts för brott. Före lagändringen blev personuppgifter i normalfallet offentliga redan när en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde förordnades. Genom lagändringen senareläggs tidpunkten för när dessa personuppgifter blir offentliga.
Brottmålen ser i dag helt annorlunda ut än i början av 1940-talet då rättegångsbalken kom till. En förändrad brottslighet och nya tekniska förutsättningar gör att straffprocessen behöver reformeras, skriver riksåklagare Petra Lundh.
Läs merDen 1 januari i år blev det möjligt att väcka åtal för en ny brottsrubricering kallad sabotage mot blåljusverksamhet. Fram till och med juli månad hade åtal väckts av tio åklagarkammare på totalt 18 registrerade brottsmisstankar av den här typen.
Läs merDe årliga nordiska riksåklagarmötena brukar vara mycket uppskattade av deltagarna. Umgängestonen i Norden är informell, och länderna är tillräckligt lika varandra för att seminarier och diskussioner ska bli konstruktiva och givande för alla.
Läs merFör första gången bedömer en hovrätt att ett narkotikabrott är synnerligen grovt trots att mängden cannabis som målet gäller inte är synnerligen stor. Egentligen går gränsen vid 250 kg för att det ska vara synnerligen grovt. I det här fallet kom hovrätten fram till att 45 kg cannabis hade odlats på fastigheten.
Läs mer