Åklagarmyndigheten logotype

Aktuella pressmeddelanden

Maj

  • Chefsåklagare Eva Finné har i dag beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på Yenon Levi.

    Sture Bergwall dömdes 1997 av Hedemora tingsrätt för mord på den israeliske turisten Yenon Levi. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i december 2009 resning i målet. - Efter genomgång av utredningen gör jag bedömningen att bevisläget numera är sådant att brott inte kan styrkas. Jag lägger alltså ned åtalet mot Sture Bergwall, säger chefsåklagare Eva Finné som handlagt ärendet.

    Läs mer
  • Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

    Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.

    Läs mer
  • Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

    I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

    Läs mer
  • Polis och åklagare tar krafttag mot miljöbrott

    Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

    - Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

    Läs mer