Varför vet inte svenska åklagare hur Encrochatmaterialet kommit fram?

Det enkla svaret på den frågan är att svenska åklagare inte ska veta hur franska myndigheter har gått tillväga.
EU-flaggan.
Hela EU-samarbetet bygger på att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan länderna. Foto: Robin Simonsson/Åklagarmyndigheten

Den lite längre förklaringen är:

Inom ramen för EU-samarbetet inhämtar svenska åklagare regelbundet material från andra europeiska länder som sedan används som bevisning vid rättegångar. Om det finns bevisning i ett annat EU-land kan svenska åklagare alltså be att få ta del av den bevisningen. Hur detta ska gå till är reglerat i svensk lag.

Om en rättslig myndighet i det andra EU-landet godkänner att materialet lämnas till Sverige får den svenska åklagaren del av det. Och som regel godkänner de rättsliga myndigheterna inom EU att bevisning lämnas till ett annat EU-land, utan att ifrågasätta det andra landets förfrågan. Hela EU-samarbetet bygger nämligen på att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan länderna som innebär att alla länder har bestämt sig för att lita på de andra EU-ländernas rättssäkerhetsnivå. Den svenska lagstiftningen utgår från denna grund.

På samma sätt som de rättsliga myndigheterna inom EU inte ifrågasätter varför t.ex. en svensk åklagare vill ha en viss bevisning, ifrågasätter inte den svenska åklagaren hur de andra EU-länderna agerar inom ramen för sin nationella lag, till exempel på vilket sätt ett annat land kommit över bevisning. Det är varje lands ensak och EU-länderna är som sagt överens om att man litar på varandra.

I fallet med Encrochat har det funnits material i Frankrike som svenska åklagare har bett att få del av. På grund av det ömsesidiga förtroendet EU-länderna emellan är det inte Sveriges sak att ifrågasätta, eller ens fråga, hur materialet kommit fram.

Svenska åklagare har inte bett Frankrike att vidta någon åtgärd som initierats av Sverige, utan har enligt svensk lag och överenskomna rutiner inom EU bett att få del av material som redan finns i Frankrike, vilket franska myndigheter har sagt ja till.

Att svenska åklagare inte vet hur Encrochatmaterialet kommit fram är alltså helt i sin ordning. Eftersom fransk polis lyckats få tillgång till en mycket välkrypterad tjänst som använts av grovt kriminella är man naturligtvis inte intresserad av att berätta för andra kriminella som använder andra liknande tjänster hur man gått tillväga. Varje EU-land har rätt att skydda sina metoder.

Publicerad 2021-04-22

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter