Åklagarmyndigheten har tolv särskilt utsedda åklagare som arbetar med krigsbrott. Här syns fyra av dem. Från vänster i bild: Kammaråklagare Karolina Wieslander, kammaråklagare Reena Devgun, kammaråklagare Martina Winslow och kammaråklagare Henrik Attorps.
Sverige har ett internationellt åtagande att lagföra och utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. När det gäller brott som begåtts i Syrien och Irak så finns det ett stort antal flyktingar från den konflikten som bor i Sverige. Det ger anledning att tro att det kan finnas vittnen, målsäganden och misstänkta här. Oavsett var brotten begåtts utreds då brotten här i Sverige av någon av Åklagarmyndighetens tolv särskilt utsedda åklagare som arbetar med krigsbrott.
Utredningar pågår
- Den största utmaningen är att hitta bevis för brott som kan ha begåtts i IS-kontrollerade områden. Vi letar efter vittnen och målsäganden i Sverige som kan bidra med sina berättelser. Utredningar pågår sedan den stora flyktingvågen 2015 då vi började dokumentera bevisning, något som görs i samverkan med andra länder i Europa, säger kammaråklagare Reena Devgun.
Internationellt samarbete
För alla brotten som utreds är det stränga straffskalor där man kan dömas till livstid. Brotten kan lagföras i Sverige oavsett var i världen de begåtts och av vem. Det är inte heller någon preskription, vilket innebär att brotten kan lagföras utan begränsning i tid.
För att kunna arbeta effektivt över gränserna finns ett omfattande internationellt samarbete med bland andra åklagare i andra europeiska länder.
- Vi har ett bra samarbete med andra länder i olika nätverk och organ. En utredning kan innebära att en målsägande finns i ett land, ett vittne i ett annat och misstänkt i ett tredje. Då är internationellt samarbete A och O. Vi har en tydlig målbild av att de här brotten inte ska kunna begås ostraffade, säger kammaråklagare Henrik Attorps.
Om du vill anmäla brott och lämna din berättelse, kontakta polisens krigsbrottsutredare
