Seminarium om lagföring avseende vissa brott av återvändare från IS-kontrollerade områden

Hur bedrivs arbetet med att utreda folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna av återvändarna från Syrien och Irak? Det var ämnet för ett välbesökt seminarium för journalister.

Särskilda krigsbrottsåklagare

Åklagarmyndigheten har tolv särskilt utsedda åklagare som arbetar med krigsbrott. Här syns fyra av dem. Från vänster i bild: Kammaråklagare Karolina Wieslander, kammaråklagare Reena Devgun, kammaråklagare Martina Winslow och kammaråklagare Henrik Attorps.

 

Sverige har ett internationellt åtagande att lagföra och utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. När det gäller brott som begåtts i Syrien och Irak så finns det  ett stort antal flyktingar från den konflikten som bor i Sverige. Det ger anledning att tro att det kan finnas vittnen, målsäganden och misstänkta här. Oavsett var brotten begåtts utreds då brotten här i Sverige av någon av Åklagarmyndighetens tolv särskilt utsedda åklagare som arbetar med krigsbrott.

Utredningar pågår

- Den största utmaningen är att hitta bevis för brott som kan ha begåtts i IS-kontrollerade områden. Vi letar efter vittnen och målsäganden i Sverige som kan bidra med sina berättelser. Utredningar pågår sedan den stora flyktingvågen 2015 då vi började dokumentera bevisning, något som görs i  samverkan med andra länder i Europa, säger kammaråklagare Reena Devgun.

Internationellt samarbete

För alla brotten som utreds är det stränga straffskalor där man kan dömas till livstid. Brotten kan lagföras i Sverige oavsett var i världen de begåtts och av vem. Det är inte heller någon preskription, vilket innebär att brotten kan lagföras utan begränsning i tid.

För att kunna arbeta effektivt över gränserna finns ett omfattande internationellt samarbete med bland andra åklagare i andra europeiska länder.

- Vi har ett bra samarbete med andra länder i olika nätverk och organ. En utredning kan innebära att en målsägande finns i ett land, ett vittne i ett annat och misstänkt i ett tredje. Då är internationellt samarbete A och O. Vi har en tydlig målbild av att de här brotten inte ska kunna begås ostraffade, säger kammaråklagare Henrik Attorps.

Om du vill anmäla brott och lämna din berättelse, kontakta polisens krigsbrottsutredare

Publicerad 2019-06-03

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter