En prioriterad fråga för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet under 2019 har varit att öka förmågan att bryta utvecklingen med sprängningar och skjutvapenvåld.
I den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2019–2020 konstateras att kriminella aktörer bedriver verksamhet mer gränsöverskridande och utnyttjar teknik för att dölja eller distansera sig från brotten. Flera insatser har också riktats mot omfattande och strukturerade kriminella nätverk, både nationellt och internationellt. Internationell samverkan är mycket viktigt för att nå framgång i sådana ärenden. De länder som Sverige samarbetat med mest i satsningen under 2019 är Spanien, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Att arbeta mot kriminella nätverk innebär att stora resurser måste tillsättas regelbundet i det internationella arbetet.
- Det är viktigt att länders rättsväsenden gemensamt och koordinerat agerar för att bekämpa brottsligheten, dess huvudpersoner och de kriminella strukturerna. På så sätt ökar vi chanserna för att bli mer framgångsrika, säger riksåklagaren Petra Lundh.
Den brottslighet som särskilt framhålls vara viktig att arbeta med över myndighetsgränserna är bland annat välfärdsbrottslighet, ekonomisk brottslighet, våldsbrottslighet.
Åklagarmyndigheten har sedan flera år ett regeringsuppdrag att myndighetsgemensamt arbeta mer inriktat med att följa pengarna i brottsutredningar. Syftet är, och har hela tiden varit, att bli bättre på att återta brottsvinster och följa pengarna. Dessa frågor har också ett stort fokus i hela EU.
- Det har stor betydelse att satsa på att följa pengarna och gå på brottsvinsterna. Vi vet att det som svider ordentligt för de kriminella, förutom fängelsestraff, är just att rycka undan de finansiella möjligheterna, säger riksåklagaren Petra Lundh.
Den myndighetsgemensamma satsningen har pågått sedan 2009 och riktar in sig mot organiserad brottslighet. De samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
Årsrapport 2019 (rapporten som pdf-fil)
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer