Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet 2019 har presenterats för regeringen

Under 2019 har de samverkande myndigheterna genomfört både nationella och internationella insatser mot strukturerade kriminella nätverk. Problematiken med organiserad brottslighet mot välfärdssystemet lyfts särskilt fram i återrapporteringen.

En prioriterad fråga för det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet under 2019 har varit att öka förmågan att bryta utvecklingen med sprängningar och skjutvapenvåld.

I den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2019–2020 konstateras att kriminella aktörer bedriver verksamhet mer gränsöverskridande och utnyttjar teknik för att dölja eller distansera sig från brotten. Flera insatser har också riktats mot omfattande och strukturerade kriminella nätverk, både nationellt och internationellt. Internationell samverkan är mycket viktigt för att nå framgång i sådana ärenden. De länder som Sverige samarbetat med mest i satsningen under 2019 är Spanien, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Att arbeta mot kriminella nätverk innebär att stora resurser måste tillsättas regelbundet i det internationella arbetet.

- Det är viktigt att länders rättsväsenden gemensamt och koordinerat agerar för att bekämpa brottsligheten, dess huvudpersoner och de kriminella strukturerna. På så sätt ökar vi chanserna för att bli mer framgångsrika, säger riksåklagaren Petra Lundh.

Den brottslighet som särskilt framhålls vara viktig att arbeta med över myndighetsgränserna är bland annat välfärdsbrottslighet, ekonomisk brottslighet, våldsbrottslighet.

Åklagarmyndigheten har sedan flera år ett regeringsuppdrag att myndighetsgemensamt arbeta mer inriktat med att följa pengarna i brottsutredningar. Syftet är, och har hela tiden varit, att bli bättre på att återta brottsvinster och följa pengarna. Dessa frågor har också ett stort fokus i hela EU.

- Det har stor betydelse att satsa på att följa pengarna och gå på brottsvinsterna. Vi vet att det som svider ordentligt för de kriminella, förutom fängelsestraff, är just att rycka undan de finansiella möjligheterna, säger riksåklagaren Petra Lundh.

Fakta om samarbetet

Den myndighetsgemensamma satsningen har pågått sedan 2009 och riktar in sig mot organiserad brottslighet. De samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Årsrapport 2019 (rapporten som pdf-fil)

Publicerad 2020-03-31

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter