Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019

Åklagarmyndigheten har lämnat 2019 års årsredovisning till regeringen. I den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

För att Åklagarmyndigheten ska ha en kompetensförsörjning och arbetsmiljö som är hållbar både på kort och lång sikt har myndigheten under 2019 genomfört en omfattande rekryteringssatsning. Omkring 100 nya åklagare har anställts. Myndigheten ser ett fortsatt behov av en hög rekryteringstakt av såväl åklagare som övrig personal för att kunna möta de utmaningar som den alltmer komplexa brottsligheten för med sig.

- Åklagarmyndighetens rekryteringssatsning sträcker sig i vart fall fram till 2022 när vi ska vara 100 stycken fler åklagare. Vi har under året anställt 75 nya åklagaraspiranter. Utöver dessa har 27 stycken extra åklagare anställts. När vi räknar bort de som slutat på grund av pension, eller av andra skäl, hamnade vi på 44 åklagare fler än 2018. Det är ”all time high”, säger riksåklagare Petra Lundh.

- Vi har getts möjlighet att långsiktigt bygga upp kompetensen och utöka antalet åklagare. Det ger goda förutsättningar för arbetsmiljön, vilket även påverkar myndighetens attraktivitet som arbetsgivare, säger riksåklagare Petra Lundh.

Fler nyheter ur Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019

  • Jämfört med förra året har cirka 3 500 fler personer åtalats eller på annat sätt lagförts för brott. Antalet lagförda brottsmisstankar har ökat inom hälften av brottsgrupperna och främst i grupperna förmögenhetsbrott och narkotikabrott. Att antalet lagförda personer ökat innebär en positiv utveckling i förhållande till myndighetens uppgift att se till att personer som begår brott blir föremål för lagföring.

  • Antalet ärenden där åklagare begärt att vinster av brott ska förverkas har ökat med 6 procent sedan föregående år. Ett av myndighetens uppdrag är att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet.

  • Åklagarmyndigheten har deltagit i en myndighetsgemensam arbetsgrupp som undersökt om det går att minska den akuta platsbristen på landets häkten. Tillsammans med Kriminalvården har myndigheten också diskuterat hur situationen för häktade kan förbättras genom att minska isoleringen.
Publicerad 2020-02-25

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter