Därför utreder Sverige krigsbrott som begås i andra länder

Sverige har en internationell skyldighet att utreda och lagföra krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Brott som begås i ett annat land kan utredas här när det finns en koppling till Sverige.

Det gäller både personer som misstänks ha beordrat eller initierat brottet och de som utfört det. För närvarande pågår flera utredningar bland annat för brott begångna i Sudan, Iran, Rwanda och Syrien.

Krigsförbrytelser kallades tidigare folkrättsbrott och är ett samlingsbegrepp för överträdelser av den internationella humanitära rätten. Det är brott som begås i samband med krig. Det handlar om grova brott till exempel tortyr, våldtäkt, sexuellt slaveri, plundring, förstörelse av kulturhistoriska föremål, användande av förbjudna vapen och anfall riktade mot civila.

– Det här är allvarliga brott som alla länder har en skyldighet att lagföra. Vi vill inte att Sverige ska bli en fristad för personer som begår den här typen av allvarlig brottslighet i andra länder. Vi är flera åklagare som är särskilt utsedda att utreda de här brotten och har ett fördjupat internationellt samarbete med andra länder inom EU, säger Reena Devgun, som är samordnare för krigsbrottsåklagarna.

Sönderbombade hus under krig

Komplicerat att utreda

Brotten är många gånger svåra att utreda eftersom de kan ha begåtts för många år sedan i andra länder.

– En stor utmaning är att hitta bevis. Vi arbetar mot flera källor kan man säga. Dels arbetar vi med att mer strukturerat identifiera bevisning som finns i Sverige, dels med att stärka det internationella samarbetet som finns på detta område för att få del av bevisning i andra länder. När det gäller brott begångna i Syrien söker vi till exempel efter vittnen och målsäganden i Sverige som kan bidra med sina berättelser, säger Reena Devgun.

Långa påföljder för krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten

Straffskalan för folkmord,  brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse är fängelse upp till livstid. Krigsförbrytelse av normalgraden kan ge fängelse i högst sex år.

Dessa brott preskriberas som regel inte.

 

Läs mer om krigsbrott:

Om polisens arbete med krigsbrott (på polisen.se)

Åklagarmyndighetens information om krigsbrotten

Publicerad 2021-03-26

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Åklagare – drömyrke för juriststudenter

    Åklagare är det yrke som lockar Sveriges juriststudenter allra mest. I går kväll tog Petra Lundh emot första pris när juriststudenternas lista över drömarbetsgivare presenterades. Det är första gången myndigheten kommit på första plats.

    Läs mer
  • Fler nyheter