Analytiker hjälper åklagare att lägga pussel i brottsutredningar

En tidigare försöksverksamhet med analytiker på Åklagarmyndigheten har fallit så väl ut att projektet nu permanentas. Analytikerna stöttar åklagare på Nationella åklagaravdelningen i komplexa utredningar där de går igenom och analyserar omfattande material på kort tid. Hjälpen som analytikerna utgör innebär att utredningsarbetet blir mer effektivt.

Analytiker Paula Sjöström
Paula Sjöström, analytiker på Åklagarmyndigheten.

– Att vara analytiker är som att lägga pussel. Det är så intressant när ingenting är givet och du inte vet var bitarna ska passa in. Efterhand börjar du se mönster och kan studera saker mer ingående, säger Paula Sjöström som är analytiker på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Under en förundersökning vidtas en rad åtgärder och bevis samlas in. När utredningarna är stora och omfattar tusentals sidor behöver materialet struktureras och analyseras. Där kommer analytikerna in i bilden och systematiserar materialet för att kunna se en röd tråd och komma vidare i förundersökningen.

Analytikerna frigör tid för åklagarna

De kan bland annat göra analyser av telefontrafik och av hur personer förflyttar sig geografiskt. Sedan sammanställs uppgifterna och görs överskådliga.

– Det som vår analytiker gör på en vecka skulle ta mig månader att gå igenom. Det är ett enormt stöd. Analytikern gör ärendeanalyser och använder system för att på kort tid bearbeta mycket material och dessutom identifiera problemställningar som vi kan arbeta vidare med i förundersökningen. Hon har ett utifrånperspektiv och kan identifiera hypoteser och sedan kontrollera dem, säger kammaråklagare Neela Frisell som arbetat i tjugo år som åklagare.

Med allt fler omfattande och stora utredningar behöver åklagare arbeta i lag med stödfunktioner, bland annat analytiker.

– I början förstod jag inte hur vi skulle använda analytikerna. Nu förstår jag knappt hur vi klarat oss utan. I vissa av våra utredningar hade vi knappt kommit vidare utan analytikerhjälpen. Jag har fått så god hjälp, säger Neela Frisell.

En naturlig utveckling med analytiker

Analytikerna gör både punktinsatser och arbetar över lång tid med ärenden.

– Det är jättekul att projektet nu permanentas så att vi kan fortsätta utveckla analytikerfunktionen. Den behövs verkligen. Åklagarna arbetar mer och mer som projektledare i de stora ärendena och kan knyta stödfunktioner till sitt ärende med beredningsjurist, revisor och analytiker. Analytikerna är en självklar utveckling för myndigheten. Åklagarna kan inte vara experter på allt, de har behov av hjälp, framförallt i de stora målen, säger Karl-Erik Esbo, vice chefsåklagare.

Karl-Erik Esbo
Presentationer blir enkla och lätta att förstå för rättens ledamöter. I analytikerns arbetsuppgifter ingår också att göra presentationer som ska visas i domstolen. När det är stora protokoll med mycket bevisning måste allt visas på ett pedagogiskt sätt.

– Just nu sitter jag med en presentation till en förhandling där jag går igenom bevisningen som åklagaren åberopar. Jag har just plockat fram det som är viktigast och ska lägga in det i en presentation med länkar till protokollet. Ofta skapar jag tidslinjer för att visualisera ett händelseförlopp där man samtidigt kan följa bevisningen. 


Hur gör du för att arbeta så strukturerat?

– Jag är van vid att jobba i många ärenden och då är det viktigt att ta en sak i taget och ha ett schematiskt sätt att tänka. Jag brukar prata om lådor för att tydliggöra att vi drar ut en låda i taget och sorterar den innan vi tar nästa. Det är ett arbetssätt som fungerar bra, avslutar Paula Sjöström. 

 

Foto på Paula Sjöström: Åklagarmyndigheten
Foto på Karl-Erik Esbo: Sofia Sabel

Publicerad 2022-02-07

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter