Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

Den 8 mars 2022 beslutade åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet att inleda en så kallad strukturell förundersökning om misstänkta grova krigsförbrytelser som begåtts under kriget i Ukraina från och med den 24 februari i år. 

Kammaråklagarna Hanna Lemoine, Karolina Wieslander, Henrik Attorps och Reena Devgun är några av de åklagare som arbetar med krigsbrottsutredningar.

– En strukturell förundersökning innebär ett lite nytt sätt att arbeta och är en metod vi använde oss av för första gången under kriget i Syrien. I en strukturell förundersökning, till skillnad från i en vanlig förundersökning, finns ingen specifik utpekad misstänkt person utan huvudfokus ligger på insamlandet av uppgifter och vittnesmål från de människor som flytt till Sverige från kriget, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.

Krigsbrott_ förstört hus

Tidigt insamlade uppgifter kan bli bevis

Förhoppningen är förstås att det ska komma in vittnesmål och uppgifter som i ett senare skede kan användas som bevisning i konkreta förundersökningar mot en eller flera utpekade personer antingen i Sverige eller i något annat land.

–  Det finns redan andra länder i Europa som inlett förundersökningar om krigsbrott med anledning av kriget i Ukraina och vi har ett bra samarbete med åklagare i andra länder t. ex. genom det europeiska samarbetsorganet Eurojust, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.

–  Att så tidigt som möjligt få in vittnesmål från personer som själva upplevt eller bevittnat brott mot civilsamhället ökar möjligheten att bevisa krigsbrott och att i förlängningen kunna utkräva ansvar hos enskilda utpekade personer vid en eventuell framtida rättsprocess. Även om en strukturell förundersökning inte behöver leda till åtal kan det material vi får in i Sverige komma att utgöra del av bevisning i den utredning om krigsbrott i Ukraina som redan pågår vid den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, säger kammaråklagare Henrik Attorps.

Särskilda svårigheter att utreda krigsbrott

 – Det finns vissa faktorer som gör det särskilt svårt att bedriva förundersökningar om just krigsbrott. Det kan vara svårt, eller rent av omöjligt, att resa till konfliktområden för att uppta bevisning. Värdet med strukturella förundersökningar är att vi i Sverige kan tillvarata och säkra den bevisning som finns i Sverige. Här kan särskilt nämnas vikten att dokumentera och utreda sexuellt våld i väpnade konflikter. Central bevisning för den typen av överträdelser är förhör med målsägare och här kan de nationella krigsbrottsenheterna spela en viktig roll i arbetet att på ett säkert och professionellt sätt dokumentera dessa uppgifter, berättar kammaråklagare Reena Devgun.

bomber

Internationellt åtagande och specialiserade åklagare i Sverige

–  Sverige har ett internationellt åtagande att lagföra och utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser och det finns redan en stor erfarenhet på området. Tidigare svenska förundersökningar om krigsbrott i andra länder har, även när flera år passerat sedan brotten begicks, lett till både åtal och fällande domar (se förteckning över domar nedan). Ett konkret exempel på detta är de utredningar svenska åklagare bedrivit i samband med händelser som inträffade under kriget i Syrien 2015. I ett internationellt perspektiv är Sverige framgångsrikt på den här punkten, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Sedan år 2007 har Åklagarmyndigheten haft särskilt specialiserade åklagare att just utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I dag finns ett drygt tiotal åklagare med den här särskilda specialiseringen och kompetensen i Sverige och de samarbetar tätt med en särskild enhet inom Polismyndigheten för att hantera dessa utredningar.

Svenska åklagare har tidigare bedrivit förundersökningar i Sverige under krigen i Rwanda, Syrien, Irak, Sudan, forna Jugoslavien och Iran. Nu har alltså den strukturella förundersökningen om misstänkta grova krigsbrott under kriget i Ukraina lagts till i listan.

Kontakta polisen för att lämna vittnesmål

Polis och åklagare behöver hjälp att få kontakt med dem som kan lämna vittnesmål om händelser i Ukraina från den 24 februari i år och framåt. Den som bevittnat eller själv blivit utsatt för våld mot civila i Ukraina bör ta kontakt med polisens enhet för utredning av krigsbrott.

Domar om internationella krigsbrott i svenska domstolar

Nedan finns en förteckning som visar samtliga domar om internationella krigsbrott* som meddelats av svenska domstolar fram till och med den sista mars 2022. (Lag 2014:406 om straff för vissa internationella brott)

(*Krigsbrott gick tidigare under benämningen folkrättsbrott eller folkmord)

Folkrättsbrott, grovt brott i forna Jugoslavien Stockholms tingsrätt, avdelning 13, B 4084-04 (fällande), dom 2006-12-18.

Folkrättsbrott, grovt brott i forna Jugoslavien Stockholms tingsrätt, avdelning 4,
B 382-10 (fällande), dom 2011-04-08.

Folkrättsbrott, grovt brott i forna Jugoslavien Stockholms tingsrätt, avdelning 4,
B 5373-10 (fällande), dom 2012-01-20; Svea hovrätt, avdelning 4, B 1248-12 (friande), dom 2012-12-19.

Folkmord och folkrättsbrott, grovt brott i Rwanda Stockholms tingsrätt, avdelning 4, B 18271-11 (fällande), dom 2013-06-20; Svea hovrätt, avdelning 8, B 6659-13 (fällande), dom 2014-06-19.

Grov misshandel och folkrättsbrott i Syrien Södertörns tingsrätt, avdelning 2, B 13656-14 (fällande), dom 2015-02-26; Södertörns tingsrätt, avdelning 3, B 2639-16 (fällande/friande), dom 2016-05-11; Svea hovrätt, avdelning 4, B 4770-16 (fällande), dom 2016-08-05.

Folkmord och folkrättsbrott, grovt brott i Rwanda Stockholms tingsrätt, avdelning 4, B 12882-14 (fällande), dom 2016-05-16; Svea hovrätt, avdelning 7, B 4951-16 (fällande), dom 2017-02-15.

Folkrättsbrott, grovt brott i Syrien Stockholms tingsrätt, avdelning 4, B 3787-16 (fällande), dom 2017-02-16; Svea hovrätt, avdelning 1, B 2259-17 (fällande), dom 2017-05-31

Krigsförbrytelse i Irak, Blekinge tingsrätt, B 569-16 (fällande), dom 2016-12-06, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Avdelning 2, rotel 21, B 3187-16 (fällande), dom 2017-04-11.

Folkrättsbrott i Syrien Södertörns tingsrätt, avdelning 4,
B 11191-17 (fällande), dom 2017-09-25.

Folkmord och Folkrättsbrott, grovt brott i Rwanda, Stockholms tingsrätt, avdelning 4, B 13688-16 (fällande), dom 2018-06-27; Svea hovrätt, avdelning 3, B 6814-18 (fällande), dom 2019-04-29.

Krigsförbrytelse i Irak, Örebro tingsrätt, rotel 3, B 1662-18 (fällande), dom 2019-02-19 Göta hovrätt, avdelning 2, rotel 25, B 939-19 (fällande), dom 2019-09-24 samt Högsta domstolen B 5595-19 (fällande), dom 2021-05-05 NJA 2021 s. 303.

Folkrättsbrott, grovt brott och grov krigsförbrytelse i Syrien, Stockholms tingsrätt, avdelning 4, B 20218-20 (fällande), dom 2022-03-04.

 

Här finns mer information om krigsbrott på aklagare.se

Pressmeddelande från Åklagarmyndigheten 5/4 2022

Läs även tidigare publicerad artikel om myndighetens arbete med utredningar av krigsbrott

Publicerad 2022-04-13

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Köra vattenskoter – första sommaren med lagen om förarbevis

    Med allt fler vattenskotrar i Sverige ökade också antalet olyckor och rapporter om körning på sätt som kunde utgöra fara för allmänheten. Den 1 maj 2022 infördes därför krav på förarbevis för vattenskoter. Hittills har nio åtal väckts för olovlig körning i Sverige. Nu pågår också en utredning som ska tydliggöra på vilka platser vattenskoter ska få köras.

    Läs mer
  • Sommarnotarier - ett sätt att få grepp om juridiken i praktiken

    500 juriststudenter sökte men bara 22 fick en eftertraktad plats som sommarnotarie på Åklagarmyndigheten. Sommarnotarierna är en administrativ hjälp på åklagarkamrarna, samtidigt som de får en inblick i hur både åklagare och handläggare arbetar i myndigheten. Studenten Armana Masfun fick en av de eftertraktade platserna och har i sommar varit på Norrorts åklagarkammare i Stockholm. Här berättar hon om hur tiden på Åklagarmyndigheten varit.

    Läs mer
  • Fler nyheter