Arbetet med våldtäktsärenden

Sexualbrott hör till det mest prioriterade inom Åklagarmyndigheten. Det läggs ned ett stort arbete både i form av att utreda sexualbrott men också på tillsyn och utvecklingsarbete.
Genrebild på pågående misshandel av person
Foto: Luis Berg

Åklagarmyndigheten har under en följd av år fortlöpande arbetat med att kvalitetssäkra och förbättra hanteringen av kontaktförbudsärenden. Den tillsyn som genomfördes 2008 av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg visade att handläggningen rent allmänt höll god kvalitet men att det också fanns viktiga förbättringsområden när det gäller åklagarens hantering av kontaktförbud.

Ett resultat blev den handbok om besöksförbud, nu kontaktförbud, som kom hösten 2010. Syftet var att ge ett konkret och handfast stöd i handläggningen. Iakttagelserna från granskningen år 2008 har följts upp i den kontaktförbudsgranskning som genomfördes 2012-2013. Av tillsynsrapporten framgår att det skett förbättringar men att det krävs fortsatt arbete på området.

Trädde i kraft den 1 juni 2015

Handboken om kontaktförbud undergick ytterligare en översyn för att ge tydligare handledning i fråga om kommunikationsskyldigheten i kontaktförbudsärenden. Under hösten 2014 anordnade Utvecklingscentrum Göteborg ett erfarenhetsseminarium gällande risk- och proportionalitetsbedömningar för åklagare som hanterar kontaktförbudsärenden. För att ge ytterligare stöd för risk- proportionalitetsbedömningarna har utarbetats riktlinjer för detta, RåR 2015:2, vilka trädde i kraft den 1 juni 2015.

– Vi arbetar kontinuerligt med att stärka hanteringen av kontaktförbudsärenden inom myndigheten. De nya riktlinjerna är ett led i detta arbete och tanken är att de ska kunna ge närmare vägledning åt åklagarna när det gäller risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden, säger kammaråklagare Gabriella Lundh, vid Utvecklingscentrum Göteborg.

Fortsatt förbättringsområde

Motiveringar av beslut i kontaktförbudsärenden är fortsatt ett förbättringsområde. Trots påpekanden i tillsynsrapport, handbok och förbättrade Cåbra-mallar kvarstod det vid granskningen 2012 brister i alltför många ärenden (Tillsynsrapport 2013:4, sid 5).

Under hösten 2014 och våren 2015 har vidare JO i en serie granskningar av beslutsmotiveringarna konstaterat att motiveringarna i 30-50 procent av ärendena inte uppfyller lagens krav. I en remiss till Åklagarmyndigheten har JO nu begärt yttrande över iakttagelserna samt en redogörelse för vilka åtgärder myndigheten finner skäl att vidta med anledning av iakttagelserna vid inspektionerna.

I handboken om kontaktförbud, avsnitt 5, finns en bra handledning att tillgå för hur kontaktförbudsbesluten ska motiveras. Åklagarmyndigheten kommer likväl att se över och ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan komma att behöva vidtas med anledning av JO:s iakttagelser.

Publicerad 2015-12-15

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Åklagare – drömyrke för juriststudenter

    Åklagare är det yrke som lockar Sveriges juriststudenter allra mest. I går kväll tog Petra Lundh emot första pris när juriststudenternas lista över drömarbetsgivare presenterades. Det är första gången myndigheten kommit på första plats.

    Läs mer
  • Fler nyheter