Nya riktlinjer om anhållande av unga

Sedan den 2 maj 2017 gäller nya riktlinjer om frihetsberövande av unga misstänkta (15–17 år) genom en ändring i riksåklagarens riktlinjer om handläggning av ungdomsärenden.
bildpåfängelsedörr

Skälet till att riktlinjerna har ändrats är att rättsutvecklingen har gått mot ett alltmer stärkt barnperspektiv och en ökad försiktighet med att frihetsberöva barn.

Enligt FN:s barnkonvention får barn frihetsberövas endast som en sista utväg och för kortast möjliga tid. JO har i ett beslut 2016 uttryckt att unga endast undantagsvis kan anhållas och att försök till stöld inte var ett tillräckligt allvarligt brott för att anhålla en 15-åring oavsett hur starka skälen för det var. HD prövade 2015 ett ärende med en 15-åring som var åtalad för att under två olika tidsperioder gjort sig skyldig till grov stöld och andra tillgreppsbrott i samband med att han avvikit från sitt HBV-hem. Enligt HD får unga personer häktas endast i sällsynta undantagsfall och domstolen bedömde att det inte fanns synnerliga skäl för häktning.

I de nya riktlinjerna (Riksåklagarens riktlinjer 2006:3) har det gjorts tydligare när det finns synnerliga skäl för att anhålla en ung misstänkt utifrån det förändrade rättsläget. För brott där straffmätningsvärdet (straffet med avdrag för att den misstänkte är ung) ligger på bötesnivå finns ett absolut hinder mot att anhålla unga misstänkta. För att nå upp till synnerliga skäl krävs i princip att det är fråga om brott där straffmätningsvärdet överstiger en månads fängelse. Om brottet inte är mycket allvarligt måste det finnas starka skäl för att en ungdom ska få anhållas. 

Publicerad 2017-05-17

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter