Varför vet inte svenska åklagare hur Encrochatmaterialet kommit fram?
Det enkla svaret på den frågan är att svenska åklagare inte ska veta hur franska myndigheter har gått tillväga.
Läs merÅklagarmyndighetens redovisade arbetstid inom området var den högsta sedan 2017. Tre stora ärenden stod i fokus vilket resulterade i omfattande lagföring och ledde till ett större internationellt samarbete. Årets lagföring utifrån meddelade tingsrättsdomar omfattade 271 åtalade, 140 fängelsedömda och 341 års utdömd fängelsetid.
– Arbetstrycket har varit mycket högt under året och antalet frihetsberövade i ärenden på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet har aldrig varit högre, säger riksåklagare Petra Lundh.
Arbetet under det andra halvåret präglades till stor del av att polis och åklagare fick möjlighet att ta del av det franska Encrochat-materialet.
– Materialet från Encrochat är omfattande och kräver stora resurser, men det ger också en unik inblick i hur de kriminella arbetar och samtalar med varandra. Materialet har haft, och kommer även framöver ha, mycket stor betydelse för arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Petra Lundh.
Åklagarmyndigheten har sedan flera år ett regeringsuppdrag att myndighetsgemensamt arbeta för att följa pengarna i brottsutredningar. Åklagare lägger också allt mer fokus på att återta vinster från kriminell verksamhet. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen förverkades 13 miljoner kronor under 2020, vilket är en relativt hög summa.
– Vi har nu fått möjlighet att anställa fler åklagarrevisorer som stödjer åklagarna i arbetet med att hitta brottsvinster. Det gör att vi kan bli ännu bättre på att ta tillbaka brottsvinster, säger Petra Lundh.
Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen är på uppdrag av regeringen.
De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten. Fokus ska ligga på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden.
Myndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.
Den gemensamma rapporten (pdf)
Det enkla svaret på den frågan är att svenska åklagare inte ska veta hur franska myndigheter har gått tillväga.
Läs merI de fina salongerna, i den vanliga villan och i den trånga lägenheten... Förekomsten av brott i nära relationer är jämnt fördelad över samhället.
Läs merRegeringen och samarbetspartierna har presenterat satsningar på rättsväsendet. Åklagarmyndigheten får ett budgettillägg på 90 miljoner kronor för 2021.
Läs merFör Åklagarmyndighetens del innebar 2020 att mycket resurser ägnades åt arbetet mot organiserad brottslighet. Det har gett resultat i form av den hittills högsta nivån på antalet åtalade, dömda till fängelse och utdömd fängelsetid.
Läs mer