Åklagare välkomnar skärpt vapenlag

Den 1 december infördes höjda maxstraff för grova vapenbrott och en rad andra ändringar i vapenlagen.

Kammaråklagare Fredrik Jönsson på Utvecklingscentrum är en av Åklagarmyndighetens ämnesexperter på vapenbrott. Här berättar han om några av de förändringar lagstiftaren gjort och vilka effekter åklagarna hoppas på av dem.

- En av de viktigaste förändringarna handlar om att det införts en ny kvalifikationsgrund för grovt vapenbrott. Det handlar om att den miljö där vapnet innehafts också får betydelse för hur grovt brottet ska bedömas, berättar han.

Lagändringen tar särskilt sikte på att komma åt vapenbrott där illegala vapen påträffas i kriminella miljöer. Samtidigt infördes också ändringar i lagen om smuggling av vapen och explosiva varor.

Miljön en försvårande omständighet

Har vapnet funnits i en sådan miljö att man kan misstänka att det skulle ha kommit till brottslig användning så är det att betrakta som försvårande omständigheter och lagstiftaren slår då fast att brottet då ska anses som grovt.

- Vidare har det införts bestämmelser som innebär ett fler vapentyper, t ex enhandsvapen, anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning. Det här innebär alltså att fler vapen, som ofta används av gängkriminella, nu klassas som särskilt farliga, säger Fredrik Jönsson.

Höjt maxstraff för synnerligen grova brott

Ytterligare en ändring som infördes i vapenlagen den 1 december i år är att maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes från sex till sju års fängelse.

Samtliga ändringar i vapenlagen beskrivs mer utförligt i den RättsPM om grovt vapenbrott som nu uppdaterats av Utvecklingscentrum.

Exakt vilken betydelse förändringarna kommer att få för framtida åtal är fortfarande för tidigt att sia om men Fredrik Jönsson välkomnar den skärpta lagen.

- Min bedömning är att fler gärningar kommer att kunna åtalas som grova vapenbrott och synnerligen grova vapenbrott.

 

Publicerad 2020-12-14

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Rekryteringssatsning på nya kompetenser inom it

    Åklagarmyndigheten utökar it-avdelningen med nya roller som bland annat är kopplade till att myndigheten sedan den 1 oktober är beredskapsmyndighet. Dessutom ska systemet Cåbra som används för brottmålshanteringen utvecklas och förbättras. Totalt rekryteras nu över 20 medarbetare inom it.

    Läs mer
  • Immaterialrätt – ett krångligt ord för skydd av intellektuella prestationer

    De allra flesta av oss känner till att det är olagligt att kopiera designade klockor och handväskor från kända varumärken - och att man inte heller får använda sig av bilder, text ur litterära verk eller musik utan att begära tillstånd från den som skapat verket. Skyddet för detta kallas immaterialrätt men vad innebär det egentligen?

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten är beredskapsmyndighet

    Den 1 oktober blev Åklagarmyndigheten beredskapsmyndighet. Det innebär ett ökat ansvar att planera för att säkerställa myndighetens verksamhet under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig.

    Läs mer
  • Fler nyheter