Åklagare välkomnar skärpt vapenlag

Den 1 december infördes höjda maxstraff för grova vapenbrott och en rad andra ändringar i vapenlagen.

Kammaråklagare Fredrik Jönsson på Utvecklingscentrum är en av Åklagarmyndighetens ämnesexperter på vapenbrott. Här berättar han om några av de förändringar lagstiftaren gjort och vilka effekter åklagarna hoppas på av dem.

- En av de viktigaste förändringarna handlar om att det införts en ny kvalifikationsgrund för grovt vapenbrott. Det handlar om att den miljö där vapnet innehafts också får betydelse för hur grovt brottet ska bedömas, berättar han.

Lagändringen tar särskilt sikte på att komma åt vapenbrott där illegala vapen påträffas i kriminella miljöer. Samtidigt infördes också ändringar i lagen om smuggling av vapen och explosiva varor.

Miljön en försvårande omständighet

Har vapnet funnits i en sådan miljö att man kan misstänka att det skulle ha kommit till brottslig användning så är det att betrakta som försvårande omständigheter och lagstiftaren slår då fast att brottet då ska anses som grovt.

- Vidare har det införts bestämmelser som innebär ett fler vapentyper, t ex enhandsvapen, anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning. Det här innebär alltså att fler vapen, som ofta används av gängkriminella, nu klassas som särskilt farliga, säger Fredrik Jönsson.

Höjt maxstraff för synnerligen grova brott

Ytterligare en ändring som infördes i vapenlagen den 1 december i år är att maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes från sex till sju års fängelse.

Samtliga ändringar i vapenlagen beskrivs mer utförligt i den RättsPM om grovt vapenbrott som nu uppdaterats av Utvecklingscentrum.

Exakt vilken betydelse förändringarna kommer att få för framtida åtal är fortfarande för tidigt att sia om men Fredrik Jönsson välkomnar den skärpta lagen.

- Min bedömning är att fler gärningar kommer att kunna åtalas som grova vapenbrott och synnerligen grova vapenbrott.

 

Publicerad 2020-12-14

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Utbildningsmaterial om åklagarens roll

    Ungdomars verklighet har varit utgångsläget för det här nya utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet riktar sig i första hand till elever på gymnasieskolor.

    Läs mer
  • Frysta och förverkade miljoner

    ”Några år i fängelse kan man stå ut med, för när man kommer ut väntar undangömda miljoner.” Så tänker många kriminella som åker fast, menar Helena Karlsson. Hennes uppgift som ekonom och åklagarrevisor är att se till att det inte finns några väntande miljoner. De ska frysas i samma sekund som polisen gör tillslaget. För brott ska aldrig löna sig.

    Läs mer
  • En välkommen reformering av vår rättsordning

    Riksåklagare Petra Lundh skriver i dag på DN Debatt om det aktuella riksdagsbeslutet som möjliggör användande av tidiga förhör som bevis. "En viktig pusselbit för att kunna lagföra även den mest allvarliga brottsligheten".

    Läs mer
  • Fler nyheter