Kammaråklagare Fredrik Jönsson på Utvecklingscentrum är en av Åklagarmyndighetens ämnesexperter på vapenbrott. Här berättar han om några av de förändringar lagstiftaren gjort och vilka effekter åklagarna hoppas på av dem.
- En av de viktigaste förändringarna handlar om att det införts en ny kvalifikationsgrund för grovt vapenbrott. Det handlar om att den miljö där vapnet innehafts också får betydelse för hur grovt brottet ska bedömas, berättar han.
Lagändringen tar särskilt sikte på att komma åt vapenbrott där illegala vapen påträffas i kriminella miljöer. Samtidigt infördes också ändringar i lagen om smuggling av vapen och explosiva varor.
Miljön en försvårande omständighet
Har vapnet funnits i en sådan miljö att man kan misstänka att det skulle ha kommit till brottslig användning så är det att betrakta som försvårande omständigheter och lagstiftaren slår då fast att brottet då ska anses som grovt.
- Vidare har det införts bestämmelser som innebär ett fler vapentyper, t ex enhandsvapen, anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning. Det här innebär alltså att fler vapen, som ofta används av gängkriminella, nu klassas som särskilt farliga, säger Fredrik Jönsson.
Höjt maxstraff för synnerligen grova brott
Ytterligare en ändring som infördes i vapenlagen den 1 december i år är att maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes från sex till sju års fängelse.
Samtliga ändringar i vapenlagen beskrivs mer utförligt i den RättsPM om grovt vapenbrott som nu uppdaterats av Utvecklingscentrum.
Exakt vilken betydelse förändringarna kommer att få för framtida åtal är fortfarande för tidigt att sia om men Fredrik Jönsson välkomnar den skärpta lagen.
- Min bedömning är att fler gärningar kommer att kunna åtalas som grova vapenbrott och synnerligen grova vapenbrott.
