Kammaråklagare Fredrik Jönsson på Utvecklingscentrum är en av Åklagarmyndighetens ämnesexperter på vapenbrott. Här berättar han om några av de förändringar lagstiftaren gjort och vilka effekter åklagarna hoppas på av dem.
- En av de viktigaste förändringarna handlar om att det införts en ny kvalifikationsgrund för grovt vapenbrott. Det handlar om att den miljö där vapnet innehafts också får betydelse för hur grovt brottet ska bedömas, berättar han.
Lagändringen tar särskilt sikte på att komma åt vapenbrott där illegala vapen påträffas i kriminella miljöer. Samtidigt infördes också ändringar i lagen om smuggling av vapen och explosiva varor.
Har vapnet funnits i en sådan miljö att man kan misstänka att det skulle ha kommit till brottslig användning så är det att betrakta som försvårande omständigheter och lagstiftaren slår då fast att brottet då ska anses som grovt.
- Vidare har det införts bestämmelser som innebär ett fler vapentyper, t ex enhandsvapen, anses vara av särskilt farlig beskaffenhet om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning. Det här innebär alltså att fler vapen, som ofta används av gängkriminella, nu klassas som särskilt farliga, säger Fredrik Jönsson.
Ytterligare en ändring som infördes i vapenlagen den 1 december i år är att maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes från sex till sju års fängelse.
Samtliga ändringar i vapenlagen beskrivs mer utförligt i den RättsPM om grovt vapenbrott som nu uppdaterats av Utvecklingscentrum.
Exakt vilken betydelse förändringarna kommer att få för framtida åtal är fortfarande för tidigt att sia om men Fredrik Jönsson välkomnar den skärpta lagen.
- Min bedömning är att fler gärningar kommer att kunna åtalas som grova vapenbrott och synnerligen grova vapenbrott.
Ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare har varit nödvändigt för att ta hand om alla gängrelaterade brott i Stockholm. Det har också varit framgångsrikt och lett till både ökad lagföring och att brott har kunnat förhindras.
Läs merAktörsportalen är en ny kostnadsfri tjänst för dig som tidigare saknat möjlighet att säkert kunna kommunicera digitalt med Åklagarmyndigheten.
Läs merDen första juli i år var det exakt fem år sedan den skärpning i sexualbrottslagstiftningen som kommit att kallas för ”samtyckeslagen” infördes i Sverige. I dag väcks i snitt cirka femhundra fler åtal för våldtäkt per år över hela landet jämfört med hur det såg ut innan samtyckeslagen började gälla.
Läs merDen första juli träder en lagändring i kraft som bland annat innebär att bevistalan ska kunna väckas i fler fall. Syftet är att socialtjänsten ska få bättre verktyg för att kunna sätta in vård för unga som begår de grövsta brotten.
Läs mer