Fler beredningsjurister gör åklagarnas arbete effektivare
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
Läs merLäget med anledning av Corona den 24 april
Åklagarmyndighetens verksamhet fungerar fortfarande bra.
Åklagarna leder brottsutredningar, fattar beslut om åtal och deltar i domstolsförhandlingar.
Fler häktnings- och huvudförhandlingar än vanligt sker genom att åklagaren medverkar via videolänk från det egna kontoret. På de orter där domstolsförhandlingar skjuts på framtiden arbetar åklagarna istället i ökad utsträckning med att arbeta av äldre ärenden.
Antalet medarbetare som är sjuka är fortsatt lågt och har varit det under hela perioden. Cirka en tredjedel av myndighetens medarbetare utnyttjar möjligheten att arbeta på distans.
Myndigheten följer Riksgäldens rekommendation att betala leverantörsfakturor före förfallodatum.
Nyheter från Åklagarmyndigheten
-
-
Barnfridsbrott – nytt brott från och med 1 juli
I dag 1 juli 2021 träder ett nytt brott kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB).
Läs mer -
Snabbare lagföring av brott föreslås bli permanent
Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent. Det är ett av förslagen som presenteras i ett betänkande som lämnats till regeringen.
Läs mer -
Vem leder utredningen när anställda inom rättsväsendet misstänks för brott?
Varje år görs det cirka 10 000 anmälningar om misstänkta brott som begåtts av personer som verkar inom rättsväsendet. De flesta anmälningar gäller polisen, men det kan också handla om åklagare, domare, riksdagsmän, ministrar och anställda inom Kustbevakningen, tullen och Skatteverket. Så, vad händer då när en anmälan gjorts och vem har ansvaret när rättsväsendet ska utreda sina egna företrädare?
Läs mer - Fler nyheter