"Man får inte låta människor dö så lättvindigt"

Kammaråklagare Tomas Malmenby tvekade inte att söka nya vägar för att stoppa fentanyldöden. Under tre år dog nästan 300 personer efter överdoser av fentanylanaloger, substanser 50 gånger starkare än heroin. Men när två bröder åtalades och dömdes upphörde dödsfallen.

Bröderna sålde dödsdrogerna, som inte var narkotikaklassade eller klassade som hälsofarlig vara vid den här tiden, lagligt på nätet. Verksamheten drevs i bolagsform och bröderna tjänade mångmiljonbelopp på sin webbshop. Samtidigt dog människor över hela landet. 2015 dog 34 personer och många fler skulle följa de kommande åren.
 
På Utvecklingscentrum Stockholm, det utvecklingscentrum som bevakar narkotikafrågor, kände man till att det fanns flera farliga fentanylanaloger som inte var klassade. Under hösten 2016 fick de också information från polisens underrättelseenhet om att de misstänkte att en rad dödsfall de senaste åren hade orsakats av dessa fentanylanaloger. Tillsammans började de fundera över vilka brott som kunde vara aktuella för att komma åt de som sålde drogerna.

Kunde vållande till annans död vara en väg fram? Kammaråklagare Mikael Carlsson började att på ett övergripande plan utreda om det fanns några juridiska hinder.

– Jag såg att det kunde finnas stora problem med att bevisa oaktsamhet i försäljningen och även att bevisa att det är just den sålda substansen som orsakat dödsfallet. säger Mikael Carlsson. 

Men om man kunde bevisa dessa delar fann han inget hinder att använda bestämmelsen vållande till annans död. Utvecklingscentrum Stockholm gav ut ett PM och uppmuntrade åklagare att prova den här vägen.

Bild på åklagarna Tomas Malmenby och Mikael Carlsson

Kammaråklagarna Tomas Malmenby och Mikael Carlsson.
Foto: Åklagarmyndigheten

 

Ungefär samtidigt fick Tomas Malmenby på Söderorts åklagarkammare i Stockholm överta ett ärende om grovt narkotikabrott. Det var de två bröderna som nu satt häktade. Polisen hade misstankar om att de också sålde akrylfentanyl med koppling till flera av den senaste tidens dödsfall.

– Jag fick en dragning av polisen om problematiken med oklassade substanser och deras funderingar om att använda vållande till annans död, säger Tomas.

– Drogerna såldes i nässprayflaskor som gjorde det svårt för användarna att avgöra mängden droger i varje sprut. Det blev tydligt för mig hur lätt det var att någon dog av en överdos och att försäljningen fick ske öppet över nätet. Jag tyckte det var oansvarigt om ingen försökte sätta stopp för det, säger han.

Han tvekade alltså inte om att inleda en förundersökning om vållande till annans död.  Och med PM:en från Utvecklingscentrum Stockholm blev han stärkt i sitt beslut.

Nu hade han två viktiga frågor som utredningen behövde ge svar på:

  1. Kunde de visa att de avlidna personerna dött till följd av de fentanylanaloger som de köpt via brödernas webbsida?

  2. Har bröderna genom försäljningen av preparaten varit oaktsamma och därför orsakat dödsfallen?

Häktningen hävs

Tomas Malmenby tog ett svårt beslut att häva häktningen för de två bröderna när det gällde det grova narkotikabrottet. Det fanns en viss osäkerhet om de skulle fällas. Nu fick han tid för den nya utredningen som han visste skulle bli lång och svår.

– Både i sak och i juridiken förstod jag att det skulle krävas en hel del jobb, säger Tomas Malmenby.

På en allmän kammare är en utredning av den här storleken och komplexiteten relativt ovanlig. Tomas Malmenby utrycker tacksamhet för att han fick den tid och det utrymme som krävdes.

Ett år senare, i februari 2018 väckte han åtal mot bröderna om vållande till annans död, grovt brott, i åtta fall. Men vägen dit var, precis som han trodde, inte enkel.

Tomas Malmenbys största huvudbry under en stor del av utredningen var att hitta bevis för att personerna faktiskt dött av just de substanser de köpt från brödernas webbsida.

Det lyckades de med genom ett utlåtande från Rättsmedicinalverket och en tydlig beviskedja som följde från de avlidnas inköp och betalningar till att de hämtade ut paket som kom från det aktuella företaget kort tid innan de avlidit. I vissa fall hade det bara gått något dygn.

– I sju av de åtta fallen hittades en nässprayflaska i närheten av den avlidna. Man kunde också konstatera att det funnits fentanylanaloger i flaskorna, säger Tomas Malmenby.

De behövde också utesluta att de avlidna kunde ha begått självmord. Polisens utredningsledare Åsa Torlöf kontaktade alla anhöriga för att kartlägga de avlidnas livssituation vid tiden då de dog. Den gedigna utredningen, i snitt förhördes fyra personer per familj, konstaterade att ingen hade varit självmordsbenägen.

Samtidigt skulle de också bevisa hur farliga de aktuella analogerna, akrylfentanyl och tetrahydrofuranfentanyl var.

– Här var vi helt beroende av sakkunskap och vi hade stor nytta av samarbete med Rättsmedicinalverket, säger Tomas Malmenby.

Sakkunskap hämtades också in från Nationellt forensiskt centrum som gjorde droganalyser. Stefan Kalman från polisens underrättelseenhet bidrog med viktig information, bland annat om hur drogmarkanden på nätet fungerade. Han vittnade också i rätten.

Särskild kunskap om narkotikaklassade ämnen

Även Mikael Carlssons sakkunskap om narkotika kom här till användning. Han arbetade numera på Södertörns åklagarkammare. Under rättegången delade han och Tomas Malmenby på processandet. De kunde också diskutera formuleringar kring gärningsbeskrivningen i stämningsansökan.

– Eftersom det här inte var prövat tidigare var det våra påståenden som skulle sätta ramen för hur man ska bedöma till exempel oaktsamhet. Då var det bra att kunna bolla formuleringar tillsammans, säger Tomas Malmenby.

Oaktsamheten var den andra stora frågan som utredningen behövde svara på. Den handlade bland annat om huruvida bröderna varit medvetna om farligheten i de substanser de sålde. Storebror var ägare och vd i företaget som drev webbsidan. Han hade utbildning i kemi och biologi och det var tydligt att han visste vad han höll på med.

– I datorer som vi tog i beslag kunde vi se att han hade tittat på nyhetsinslag om hur farliga drogerna var och han följde Folkhälsomyndighetens webbsida med klassningar av nya substanser, säger Tomas Malmenby.

Tiden innan akrylfentanyl skulle narkotikaklassas reades det ut på webbsidan och efter klassningen började de i stället sälja preparat med det ännu inte narkotikaklassade tetrahydrofuranfentanyl.

Med den yngre brodern var det inte alls lika tydligt. Tills de kunde öppna hans mobiltelefon och ta del av konversationer han hade haft med andra.

– Det var tydligt att han haft en betydande roll och insikt om vad de höll på med. Det tyckte vi och det tyckte domstolarna också, säger Tomas Malmenby.

Dom meddelas

I maj 2018 dömdes de båda bröderna av tingsrätten till 5,5 respektive 4 års fängelse.  Efter överklagan från båda parterna skärpte hovrätten straffet för den äldre brodern till 6 år. Han fick också näringsförbud i tio år och företaget en bot på 8,5 miljoner kronor.

– Det har varit tydliga ekonomiska drivkrafter i den här verksamheten som bedrivits i bolagsform. Då är det tillfredsställande att den vinst de gjort utraderas och att vi säkrat tillgångar till att betala företagsboten och skadestånden till de anhöriga, säger Mikael Carlsson.

Efter åtal och dom nästintill upphörde dödsfallen till följd av fentanyl och fentanylanaloger. Endast ett fall har konstaterats sedan augusti 2018.

– Det är tillfredsställande att det blev kännbara straff. Jag tror att det har en avskräckande effekt för andra som tänkt sig vara aktörer på nätet som nu drar sig för att sälja så här pass farliga preparat, säger Tomas Malmenby.

– Det är ovanligt i vår verksamhet att man kan se effekter av sitt jobb på det här sättet. Ofta handlar det om en bestraffning för något som redan ägt rum och så stannar det där, inte att det får positiva konsekvenser för framtiden, säger Mikael Carlsson.

En avgörande faktor för framgången var enligt Tomas Malmenby det personliga engagemang som alla inblandade kände.

– Det handlar om frågan i sig. Man får inte låta människor dö på ett så lättvindigt sätt.


Fyra framgångsfaktorer enligt Tomas Malmenby

  1. Att jag fick rimligt med tid för att driva förundersökningen.
  2. Att vi kunde vara två åklagare under domstolsprocessen.
  3. Att vi var en dynamisk arbetsgrupp med blandade kompetenser och personligheter.
  4. Att vi fick tillgång till sakkunskap.

 

Fakta om fentanyl

  • Fentanyl är en narkotikaklassad syntetisk opioid vars effekter liknar de som heroin ger. Fentanyl är dock mycket mer kraftfullt verkande.

  • Fentanyl har varit narkotikaklassat sedan 1964.

  • Akrylfentanyl och tetrahydrofuranfentanyl var vid den tid som åtalet avser inte narkotikaklassade men är det nu.

 

Text: Anna Arnerdal

(I oktober meddelade Högsta domstolen att de beviljar prövningstillstånd i målet då en av de dömda bröderna valt att överklaga sin dom.)

Publicerad 2019-10-17

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter