För Åklagarmyndighetens del innebär regeringens förslag att myndigheten 2020 får ungefär 60 miljoner i anslagsökning samt ytterligare 30 miljoner för pris- och löneomräkningar, det vill säga sammanlagt 90 miljoner kronor mer än 2019. Det är något mer än vad Åklagarmyndigheten begärt för 2020 och den aviserade högre nivån blir nu utgångspunkt i myndighetens verksamhetsplanering för det kommande året. I beräkningarna för de medel som yrkats för 2020 ingår en fortsatt ökad nettorekrytering.
Ökningen motiveras med att Åklagarmyndigheten ska kunna bibehålla och utveckla kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Regeringen konstaterar att det skett förbättringar i den samlade utrednings- och lagföringsverksamheten, men att nivån på uppklaringen fortfarande inte är tillfredsställande.
Länk till budgetproposition 2020 på regeringen.se
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Läs merSabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
Läs merDet står en åklagare bakom varje anhållen, häktad eller dömd person. Och vid den misstänktes sida sitter en försvarsadvokat. Tillsammans utgör åklagaren och försvarsadvokaten garanten för en rättssäker process.
Läs merVarför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?
Läs mer