Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel

Det senaste året har en fördubbling skett av antalet tillstånd till hemlig avlyssning avseende våldsbrott. Skälet till ökningen är det ökade grova våldet mellan kriminella nätverk i utsatta områden. Det visar redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel för 2017 som är inlämnad till regeringen.

Varje år sedan 1997 lämnas en redovisning till regeringen av användningen av hemliga tvångsmedel. Rapporten tas fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Tullverket och Säkerhetspolisen. 

Redovisningen för 2017 visar bland annat att nyttan av hemlig avlyssning minskat och att det finns behov av metoder som förslagits i utredningen om hemlig dataavläsning. Det finns exempel där det funnits tillstånd till avlyssning men där nyttan begränsats av att de misstänkta använt krypterade appar för kommunikation. 

Redovisningen visar också exempel som illustrerar effekten av EU-domstolens förhandsavgörande och att vissa svenska operatörer till följd av domen slutat att lagra och lämna ut uppgifter.

Antalet tillstånd per brottstyp

Publicerad 2018-06-07

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter