Riksåklagaren kommenterar budgettillskott

Regeringen och samarbetspartierna har presenterat satsningar på rättsväsendet. Åklagarmyndigheten får ett budgettillägg på 90 miljoner kronor för 2021.

– Det är ett mycket glädjande besked. Åklagarna har en tung arbetsbörda och vi rekryterar därför sedan en tid så mycket vi kan. Med en ökad satsning på Åklagarmyndigheten kan vi fortsätta det viktiga arbetet med att anställa mer personal, både åklagare och andra yrkeskategorier, säger riksåklagare Petra Lundh.

Antalet brottsmisstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent och har under de senaste fyra åren ökat med 39 procent.

– Vår bedömning är att de mer komplicerade brotten kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren. Med den här satsningen ökar vår förmåga att utreda och lagföra dem som begår allvarliga brott. Den ger också möjligheter att i större utsträckning spåra och säkra vinster från brottslig verksamhet, vilket är angeläget, säger Petra Lundh.

I december 2020 var 1 552 personer anställda inom Åklagarmyndigheten, varav 1 032 åklagare. Det innebär ca 40 fler åklagare än ett år tidigare. Under våren 2021 planerar myndigheten att anställa 87 nya åklagare och tio stycken åklagarrevisorer.

– Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger Petra Lundh.

Publicerad 2021-04-08

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter