Ökad användning av samtliga hemliga tvångsmedel under 2020 jämfört med tidigare år

Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har i dag lämnat den årliga redovisningen över användning av hemliga tvångsmedel till regeringen. I år redovisas även hemlig dataavläsning, HDA.

Rapporten visar att användningen av samtliga hemliga tvångsmedel ökade under 2020 jämfört med året innan. Kameraövervakning ökade kraftigt, 61 procent fler tillstånd, vilket innebär att den vikande trenden sedan 2017 brutits.

När det gäller hemlig dataavläsning så har det använts i sextio ärenden under perioden från första april till sista december förra året. Hemlig dataavläsning har framför allt använts i narkotikaärenden, ärenden om våldsbrott men även i sexualbrott och en del annan slags brottslighet.

Av de sextio ärendena avslutades sju före årsskiftet 2020/2021. Övriga femtiotre ärenden där hemlig dataavläsning använts är fortfarande pågående och redovisas först längre fram.

Av den redovisning som lämnats till regeringen framgår inte hur många personer som varit föremål för hemlig dataavläsning. Det beror på att en person kan ha varit misstänkt för flera brott, förekomma i fler ärenden eller ha varit föremål för flera olika typer av hemliga tvångsmedel. Summeringen i redovisningen motsvarar därför inte hur många olika individer som varit föremål för hemliga tvångsmedel.

Rapporten visar också att de interimistiska beslut som fattats av åklagare om hemlig dataavläsning som regel har fastställts av domstol.

Rapporten innehåller dessutom en nyttoredovisning (enligt uppdrag), som bygger på de uppskattningar av nyttan som ansvarig förundersökningsledare gjort.

Hemlig avlyssning genrebild STOCKFOTO

(Foto: Stockfoto)


Korta fakta om hemlig dataavläsning

Hemlig dataavläsning, HDA, infördes som ett nytt hemligt tvångsmedel den 1 april 2020.

Hemlig dataavläsning innebär i korthet att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i t.ex. datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

När får hemlig dataavläsning användas och vem beslutar om dem?

HDA får användas i vissa förundersökningar mot personer som är misstänkta för särskilt grov brottslighet som har minst två års fängelse i straffskalan men därutöver även i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll.

Det är domstol som beslutar om tillstånd till hemlig dataavläsning, och åklagare som lämnar in ansökan. I särskilt brådskande fall kan åklagare interimistiskt bevilja tillstånd i avvaktan på domstolens beslut.

Lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning är tidsbegränsad i fem år och ska därefter utvärderas.

 

Publicerad 2021-05-31

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • 3D-teknik ger helt nya möjligheter

    Under rättegången om terrorbrotten i Stockholm 2017 visades en 3D-visualisering av hur lastbilen framfördes vid dådet på Drottninggatan. Samma teknik kan åklagare nu använda på flera sätt i brottsutredningar.

    Läs mer
  • Om provokativa åtgärder i svenska brottsutredningar

    Ibland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.

    Läs mer
  • Nedlagda förundersökningar visar att systemet fungerar

    Långt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.

    Läs mer
  • Fler nyheter