Ökad användning av samtliga hemliga tvångsmedel under 2020 jämfört med tidigare år

Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har i dag lämnat den årliga redovisningen över användning av hemliga tvångsmedel till regeringen. I år redovisas även hemlig dataavläsning, HDA.

Rapporten visar att användningen av samtliga hemliga tvångsmedel ökade under 2020 jämfört med året innan. Kameraövervakning ökade kraftigt, 61 procent fler tillstånd, vilket innebär att den vikande trenden sedan 2017 brutits.

När det gäller hemlig dataavläsning så har det använts i sextio ärenden under perioden från första april till sista december förra året. Hemlig dataavläsning har framför allt använts i narkotikaärenden, ärenden om våldsbrott men även i sexualbrott och en del annan slags brottslighet.

Av de sextio ärendena avslutades sju före årsskiftet 2020/2021. Övriga femtiotre ärenden där hemlig dataavläsning använts är fortfarande pågående och redovisas först längre fram.

Av den redovisning som lämnats till regeringen framgår inte hur många personer som varit föremål för hemlig dataavläsning. Det beror på att en person kan ha varit misstänkt för flera brott, förekomma i fler ärenden eller ha varit föremål för flera olika typer av hemliga tvångsmedel. Summeringen i redovisningen motsvarar därför inte hur många olika individer som varit föremål för hemliga tvångsmedel.

Rapporten visar också att de interimistiska beslut som fattats av åklagare om hemlig dataavläsning som regel har fastställts av domstol.

Rapporten innehåller dessutom en nyttoredovisning (enligt uppdrag), som bygger på de uppskattningar av nyttan som ansvarig förundersökningsledare gjort.

Hemlig avlyssning genrebild STOCKFOTO

(Foto: Stockfoto)


Korta fakta om hemlig dataavläsning

Hemlig dataavläsning, HDA, infördes som ett nytt hemligt tvångsmedel den 1 april 2020.

Hemlig dataavläsning innebär i korthet att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i t.ex. datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

När får hemlig dataavläsning användas och vem beslutar om dem?

HDA får användas i vissa förundersökningar mot personer som är misstänkta för särskilt grov brottslighet som har minst två års fängelse i straffskalan men därutöver även i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll.

Det är domstol som beslutar om tillstånd till hemlig dataavläsning, och åklagare som lämnar in ansökan. I särskilt brådskande fall kan åklagare interimistiskt bevilja tillstånd i avvaktan på domstolens beslut.

Lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning är tidsbegränsad i fem år och ska därefter utvärderas.

 

Publicerad 2021-05-31

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Rekryteringssatsning på nya kompetenser inom it

    Åklagarmyndigheten utökar it-avdelningen med nya roller som bland annat är kopplade till att myndigheten sedan den 1 oktober är beredskapsmyndighet. Dessutom ska systemet Cåbra som används för brottmålshanteringen utvecklas och förbättras. Totalt rekryteras nu över 20 medarbetare inom it.

    Läs mer
  • Immaterialrätt – ett krångligt ord för skydd av intellektuella prestationer

    De allra flesta av oss känner till att det är olagligt att kopiera designade klockor och handväskor från kända varumärken - och att man inte heller får använda sig av bilder, text ur litterära verk eller musik utan att begära tillstånd från den som skapat verket. Skyddet för detta kallas immaterialrätt men vad innebär det egentligen?

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten är beredskapsmyndighet

    Den 1 oktober blev Åklagarmyndigheten beredskapsmyndighet. Det innebär ett ökat ansvar att planera för att säkerställa myndighetens verksamhet under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig.

    Läs mer
  • Fler nyheter