Åklagarmyndighetens

Video: Solveig Wollstad om arbetet på Eurojust i Haag

Chefsåklagare Solveig Wollstad är nationell medlem i Eurojust och stationerad i Haag sedan 1 juni 2017. Här berättar hon om Eurojust och arbetsuppgifterna där.

Vad gör Eurojust där du jobbar just nu?

”Vi är åklagare från alla EUs olika länder som sitter tillsammans och hjälper våra hemmamyndigheter att komma i kontakt med varandra. Det är olika system och olika lagar i alla EUs länder. Jag som svensk åklagare får till exempel inte gå in i Tyskland och fatta något beslut utan vidare. Till vardags fungerar det ofta bra att ta kontakt med varandra direkt men ganska ofta hakar det också upp sig och då kan man behöva hjälp. Då hjälper vi i Eurojust till att lösa upp knutar. Om vi har många stora utredningar i flera länder så kopplar vi också ihop dem och hjälper till på det sättet. Det kan till exempel handla om att reda ut: Var någonstans ska vi åtala?, Var finns bevisningen?, Hur får vi över den från till exempel Italien till Sverige?, och liknande.


Hur är det att jobba i Eurojust?

”Det är fantastiskt roligt. Ingen dag är den andra lik. Det kommer ständigt nya frågeställningar, och ständigt nya problem som måste lösas. Det är en atmosfär som är otroligt positiv eftersom alla som kommer dit och representerar sina länder vill verkligen lösa problem. Så även om det ser mörkt ut till en början så lirkar man och försöker och hittar nya infallsvinklar. Vi brukar för det mesta komma fram till en ganska bra och praktiskt genomförbar lösning.”


Vad är det svåra med uppdraget?

”Det svåra är till exempel att man inte kan hålla sig uppdaterad med alla olika länders lagstiftning, för de ändras hela tiden. Det kan vara en svårighet. Man måste dessutom hela tiden försöka sätta sig in i hur det andra landet tänker.

Det kan också vara så att vi har häktade personer i Sverige, som varit hemmahörande i andra länder i Europa och där de också varit misstänkta för brott. När det sedan har varit dags för åtal i Sverige så har man från det andra landet sagt att: ”nej, honom vill vi ha för han är misstänkt för mord här”. Då gäller det ju att diskutera med den svenska åklagaren och fundera på hur vi gör då. Kanske är det ändå viktigt att de misstänkta kommer över dit? Då kan man lösa det så att det andra landet tar över lagföringen, det vill säga att de tar över det svenska ärendet, och åtalar för det i sitt hemland samtidigt som de då kan åtala för det brott de är misstänkta för där. Det kan vara lite svårt ibland att lösa den typen av situationer men för det mesta går det bra.”

Du har ju varit åklagare i många år. Hade du redan när du började någon tanke på att du skulle jobba internationellt som åklagare?

”Nej. Det var det enda negativa jag såg med att bli åklagare. Det kommer jag ihåg att jag sa på intervjun. Det fanns en stor nackdel och det var att man inte kunde jobba internationellt om man blev åklagare. Det här var 1987 men det ändrades ju som väl var.

På Eurojust har vi också börjat ta emot studenter på en veckas praktik. Det tycker jag är väldigt roligt för studenter ifrågasätter det mesta man gör och har rätt mycket kloka synpunkter många gånger. "

Så det finns möjligheter?

”Ja, absolut! Och man kan ju också komma på studiebesök. Vi har väldigt många studiebesök från alla möjliga håll och det tar vi gärna emot.”

Publicerad 2019-02-21

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åklagarmyndigheten har en visselblåsarfunktion

    Åklagarmyndighetens visselblåsarfunktion är en särskild kanal som har inrättats för att underlätta för visselblåsare att rapportera om oegentligheter eller andra allvarliga missförhållanden i myndigheten.

    Läs mer
  • Svensk åklagare får expertroll mot terroristbrott i EU

    Den 1 december i år tillträder Agnetha Hilding Qvarnström en expertbefattning som Seconded National Expert (SNE) vid Eurojusts kontor i Haag. Befattningen är ett EU-uppdrag i form av ett tvåårigt förordnande med syfte att ytterligare stärka samarbetet kring bekämpningen av terroristbrott i Europa.

    Läs mer
  • "Man får inte låta människor dö så lättvindigt"

    Kammaråklagare Tomas Malmenby tvekade inte att söka nya vägar för att stoppa fentanyldöden. Under tre år dog nästan 300 personer efter överdoser av fentanylanaloger, substanser 50 gånger starkare än heroin. Men när två bröder åtalades och dömdes upphörde dödsfallen.

    Läs mer
  • Fler nyheter