Högsta domstolen fyller 50 år som prejudikatinstans

Riksåklagaren driver prejudikatärenden i Högsta domstolen som nu firar 50 år. Men hur väljs ärendena ut och vilka hinder finns för att de tas upp? Riksåklagare Petra Lundh förklarar.

För att ett mål ska prövas i Högsta domstolen (HD) måste det vara ett så kallat prejudikat, HD:s bedömning av målet förväntas få betydelse för hur domstolarna ska döma i liknande mål. Riksåklagare Petra Lundh har i uppdrag att välja ut och lyfta sådana mål och frågor. På så vis kan riksåklagaren få fram klargörande besked i frågor som rör den praktiska rättstillämpningen. 

Riksåklagare Petra Lundh

Riksåklagare Petra Lundh är den enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.

 

Riksåklagare Petra Lundh är landets högsta åklagare, myndighetschef för Åklagarmyndigheten och rättslig ledare för alla åklagare i landet – både för dem på Åklagarmyndigheten och för dem på Ekobrottsmyndigheten. Därtill har riksåklagaren den unika rollen som ensam allmän åklagare i HD.

HD är den sista domstolsinstansen bland de allmänna domstolarna – och är i princip en ren prejudikatinstans. Här prövas alltså ärenden som är viktiga för att ge landets domstolar och åklagare stöd i sina framtida bedömningar, ofta för att lagstiftningen är ny eller tolkas på olika sätt.

– Mitt ansvar regleras tydligt i rättegångsbalken. Som högsta åklagare ska jag se till att det finns en lagenlighet, en enhetlighet och en följdriktighet som är till ledning för alla åklagare, så att de vet hur de ska tänka i olika situationer. Utgångspunkten för hela vår straffprocessrätt är att lika gärningar ska bedömas lika – på samma sätt och med hänsyn till samma saker och med samma straffvärde. Det är en grundbult. Riksåklagarens roll är att få fram olika prejudikat som Högsta domstolen beslutar om, säger Petra Lundh.

Riksåklagarens prejudikatlista

Riksåklagaren kan själv välja ut mål att överklaga, om domen gått emot åklagarens linje i hovrätten och bedömningen är att det kan finnas prejudikatintresse. Till sin hjälp har Petra Lundh en vice riksåklagare och en grupp inom Åklagarmyndigheten som kallas HD-gruppen och består av tre erfarna jurister med särskilt intresse för straffrätt.

– Varje år gör vi och Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum ett övergripande arbete tillsammans med landets åklagare, där vi listar frågor som vi skulle vilja att HD prövar. Där tar vi till exempel upp områden där vi saknar vägledning, eller där vägledningen är gammal eller där vi ser att praxis från hovrätterna varierar och man dömer på olika sätt. Vi vill ha en enhetlighet, berättar Petra Lundh.

Listan går under namnet prioriterade prejudikatfrågor och här kan även ny lagstiftning finnas med. Då handlar det om att det inte är tillräckligt tydligt i förarbetena hur man ska döma.

– Men vi behöver inte hålla oss till årets framtagna bruttolista. När åklagare har intressanta fall som vi behöver pröva, så anmäler de det till utvecklingscentrum, och sen vandrar ärendena vidare upp till mig som riksåklagare. 

Högsta domstolens byggnad

De avgörande prövningstillstånden

För att ett ärende ska lyftas i HD krävs prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara beviljas om avgörandet kan få betydelse som prejudikat – och alltså vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Petra Lundh konstaterar att ungefär hälften av hennes begäran om överklaganden till HD brukar beviljas prövningstillstånd.

– Det är bra att Högsta domstolen har sista ordet. Fram till 2004 var man tvungen att ge prövningstillstånd så fort riksåklagaren ville. Det fick konsekvensen att riksåklagaren var mer restriktiv med vad man lyfte, eftersom man inte ville låsa Högsta domstolens resurser. Nu kan jag försöka flytta fram positionerna och ta upp alla de frågor som jag känner är viktiga, säger Petra Lundh.

”Då får vi vänta på ett bättre mål”

Hon beskriver det som en utmaning att hitta rätt mål, alltså mål som gör att man verkligen kommer åt exakt den fråga man vill pröva.

– Om målet inte är tillräcklig renodlat finns det risk att själva prejudikatfrågan som vi vill åt faller bort i prövningen, man kanske aldrig kommer dit. Det är inte heller lämpligt med mål som knyter upp HD:s  resurser under lång tid. Det här betyder att man ibland kan slå fast att ett mål verkligen innehåller en prejudikatintressant fråga, men att målet ändå inte lämpar sig. Då får vi vänta på ett bättre mål. HD  har även en möjlighet att meddela partiellt prövningstillstånd, alltså prövningstillstånd i en  avgränsad del av ärendet.

Riksåklagaren svarar när hovrättsdömda överklagar

Den största delen av riksåklagarens verksamhet i HD handlar om mål där dömda personer har överklagat sina hovrättsdomar. Här begär HD i vissa fall att riksåklagaren ska komma in med en svarsskrivelse.

– Det vanliga är att jag yttrar mig både i frågan om det finns ett prejudikatintresse och om hur det ska gå i målet i sak, alltså vad domstolen ska komma fram till. När jag inte anser att det finns ett prejudikatintresse brukar HD inte bevilja prövningstillstånd. Att hovrätten kan ha dömt fel räcker alltså inte för att HD ska ta upp målet och pröva det.

Resningsmål, domvilla och utlämningsärenden

Riksåklagaren är även part i HD:s resningsmål, där domar som vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas tas upp för att nya omständigheter kommit fram, liksom vid domvilla, som innebär överklagande av en dom på grund av grovt rättegångsfel. Till arbetsuppgifterna hör också internationellt rättsligt samarbete.

– När en stat begär att Sverige ska utlämna en person för lagföring eller verkställande av straff så får jag yttra mig till HD. HD yttrar sig därefter till regeringen, och regeringen fattar beslutet. Här krävs inte prövningstillstånd, utan HD ska se om det finns förutsättningar eller inte för utlämnande. Även de målen kan vara prejudikatbildande.

Prejudikat som når ut skapar förtroende

Petra Lundh ger exempel på prejudikat som inte bara bidragit med tydlighet i domstolarnas vardag, utan även blivit konkreta för allmänheten. Hon nämner ett fall som fick medial uppmärksamhet och rör asperationsprincipen, alltså sammanvägningen av straff när en person begått flera brott. Bakgrunden var en man som dömts till nio års fängelse efter att ha begått 100 grova våldtäkter mot ett barn.

– Vi har tidigare försökt lyfta mål rörande asperationsprincipen, men inte fått prövningstillstånd. Men så lyckades jag och Högsta domstolen höjde straffet till 12 års fängelse, berättar hon.

Riksåklagaren nämner ytterligare ett fall som uppmärksammats och fått gensvar hos allmänheten. Via riksåklagaren ändrade HD brottsrubriceringen – från grovt sexuellt övergrepp till grov våldtäkt mot barn – i ett fall där en man utsatt en flicka för övergrepp via en chattjänst.

– Som jurister kan vi inte leva i en egen värld, utan vi är en del av samhället. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att allmänheten ser och förstår vårt arbete. Det skapar förtroende för det vi sysslar med, avslutar Petra Lundh.


Text: Sofia Mårtensson
Foto: Thomas Carlgren

Publicerad 2021-11-30

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Träffa åklagare i Almedalen

    På tisdag den 5 juli arrangerar Åklagarmyndigheten tre seminarier i Almedalen, men åklagare deltar också i andra arrangörers seminarier.

    Läs mer
  • Välkommen till våra seminarier i Almedalen

    Allt du vill veta om krigsbrott, tystnadskultur och våldtäktsanmälningar. Tisdagen den 5 juli arrangerar Åklagarmyndigheten tre seminarier i Almedalen. Bland annat deltar riksåklagaren i en paneldebatt om tystnadskulturen vid brott.

    Läs mer
  • Vägledning om hundsmuggling

    Det blir allt vanligare att hundar smugglas in i Sverige. För att underlätta handläggningen har Åklagarmyndigheten tagit fram en rättslig vägledning för åklagare som utreder dessa brott.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten deltog under Veterandagen

    Trots hot om regn genomfördes Veterandagen storslaget söndagen den 29 maj vid Sjöhistoriska museet i Stockholm enligt plan. Åklagarmyndigheten deltog tillsammans med andra inom rättsväsendet och bemannade ett utställningstält.

    Läs mer
  • Fler nyheter