Möt Mats Svensson, ny överåklagare för resningsärenden

Vad handlägger han för ärenden, vilka juridiska ställningstaganden behöver han göra och varför tror han att resningsärenden kommer att öka framöver?

Varför ville du bli överåklagare för resningsärende​​n?

– Det är ett utmanande jobb som kräver hög rättslig kompetentes och arbetsuppgifterna ligger nära det operativa åklagararbetet som mitt hjärta klappar lite extra för.

Vad gör överåklagaren för resningsäre​​​nden?

– Mitt ansvar är två kapitel i rättegångsbalken: 58 och 59. Kapitel 58 handlar om resning och kapitel 59 om klagan över domvilla. Jag handlägger ärenden när någon med extraordinära rättsmedel vill angripa en lagakraftvunnen hovrättsdom. Dessa ärenden prövas av Högsta domstolen. Klagan över domvilla kan bli aktuell om det i rättegången förekommit något grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.

Och rent praktis​​kt?

–Jag går igenom det gamla ärendet, tittar på om det finns några nya omständigheter eller bevis och tar ställning till om riksåklagaren ska motsätta sig resning eller inte. Eftersom det enligt rättegångsbalken bara är riksåklagaren som är allmän åklagare i Högsta domstolen (HD) föredrar jag alla dessa ärenden för riksåklagaren. Ibland blir vi tvungna att återuppta förundersökningen och vidta utredningsåtgärder innan vi kan ge svar till HD.

Vilka juridiska ställningstaganden mås​​te du göra?

– Jag kommer in i efterhand när det redan finns en lagakraftvunnen dom och den ska jag granska. Jag måste sätta mig in i domstolens roll, se hur de resonerade då och försöka bedöma hur de hade resonerat om de nya omständigheterna eller den nya bevisningen varit tillgängligt.

– Jag ska värdera den nya bevisningen som åberopas och bedöma om det finns anledning att tro att domen blivit en annan om detta varit känt tidigare. Det kan vara både teknisk bevisning och muntlig. Tittar på domarna från tingsrätt och hovrätt, hur de har värderat bevisen och på åklagarnas gärningsbeskrivningar. Jag tittar på resningsansökan och vilka omständigheter och ny bevisning som åberopas. Jag gör ingen ny bedömning av hela ärendet.

Mats Svensson

Kan du ge ett exe​​mpel?

– Ett aktuellt ärende där HD ännu inte avgjort om de beviljar resning eller inte är en fjorton år gammal morddom. Bevisningen då bestod i huvudsak av ett förhör med en sjuårig son till kvinnan som mördades inför hans ögon. Den tilltalade tillhörde inte familjen men pojken visste vem han var och hade varit hemma hos honom.

I resningsansökan åberopas nya omständigheter i form av att tre experter på barnförhör har uttalat sig. Frågan de ställer är om förhören med barnet kunde ligga till grund för en fällande dom. Är detta ny bevisning? Inte enligt mitt sätt att se det. Dessa uppgifter är inget som gör att den gamla bevisningen kan värderas på nytt. I ansökan presenterades också andra personer som skulle kunna ha motiv men enligt mig är inte heller det någon ny omständighet.

Du tror att antalet resningsärenden kommer att ​öka, varför det?

– Det handlar både om resning till nackdel för en tilltalad som blivit frikänd och om resning till förmån för en tilltalad som blivit dömd. Polisens möjlighet att utreda kalla fall har blivit bättre, det händer mycket på den tekniska sidan, bland annat med dna-teknik. Det finns aktuella ärenden där åtalet blivit ogillat för att man saknat teknisk bevisning, där det nu kommer fram nya uppgifter som kan få stor betydelse. Ett sådant ärendet ligger just nu i HD för bedömning. När det gäller resning till förmån för en dömd kan man se att det finns många advokater som ser det som en fjäder i hatten att få till en resning. Det är ett sätt för dem att marknadsföra sig i media. Det finns kända advokater som driver särskilda resningsprojekt tillsammans med unga jurister och juriststudenter.

​Räcker det med en överåklagare för resningsär​enden? Och hur är det med resning av tingsrättsdomar?

– Inflödet av ärenden är ganska ojämnt, men sett över tid är det inte fler ärenden i HD än att det räcker med en person som handlägger dessa. Om det under någon period skulle bli för mycket har jag möjlighet att få hjälp av någon av handläggarna på tillsynsavdelningen.

​– De resningsärenden som avser tingsrättsdomar är också få och därför finns det inte många åklagare på kamrarna som har erfarenhet av resningsmål.

Du har varit lite för kort tid på tjänsten för att ha några avslutade ärenden men kan du ge några exempel på vad som ligger på​ ditt bord just nu?

– Riksåklagaren har väckt resning till nackdel för personen som stod åtalad för ett allvarligt sexualbrott mot barn. Där har ny dna-bevisning kommit fram som om den funnits vid tiden för rättegången sannolikt hade lett till fällande dom.

– Jag har ett fall där en person dömts och avtjänat sitt straff för sexualbrott mot barn. Han dömdes också till utvisning och väntar på att det ska verkställas. Han har ansökt om resning och hävdar att det finns ny bevisning för att barnet var över femton år. Vi har begärt internationell rättslig hjälp från målsägarens hemland för att utreda åldern.

– Ett annat ärende handlar om felaktig rättstillämpning i ett stort svindleriärende från Ekobrottsmyndigheten, då är det inte ny bevisning som tillkommit utan att rättegången inte genomförts på rätt sätt. Alltså kapitel 59 i rättegångsbalken.

​– Ett medialt uppmärksammat ärende från nordligaste Sverige handlar om att två personer trängt in i bostaden hos ett äldre sammanboende par och våldtagit kvinnan och misshandlat mannen så allvarligt att denne dog. En av de dömda har ansökt om resning och hävdat att det var en kamrat till honom som var gärningsman nummer två.

Du fick en inblick i resningsärenden redan som ung, berätta!

– Under min tid som juriststudent för snart 40 år sedan hade jag processrättspraktik en vecka på hovrätten i Malmö. Just den veckan hade de ett mycket uppmärksammat återupptaget resningsärende som jag fick följa. Det känns lite speciellt så här i efterhand, nu när jag själv handlägger resningsärenden.

Ärendet var det uppmärksammade så kallade raggarmordet. Journalisten Jan Guillou granskade polisens utredning i tv-programmet Magazinet. Den tilltalade, KC, som dömdes i tingsrätten 1981 för grov mordbrand och även för människorov och medhjälp till grov misshandel i hovrätten friades i juli 1984 efter att alltså ha fått resning i Högsta domstolen.​

 

 

​​FAKTA
Mats Sven​​sson

De senaste 13–14 åren har han varit vice kammarchef och kammarchef på allmän och internationell kammare och därefter överåklagare och chef på Utvecklingscentrum Malmö. Innan han blev chef hade han en specialisttjänst som operativ åklagare och jobbade då framför allt med grova våldsbrott såsom mord, grova bedrägerier, förskingringsärenden och andra förmögenhetsbrott och lite mer udda brott inom specialstraffrätten.​​

​​​Så går resningsärende​​n till

För att resning ska beviljas ska det ha framkommit nya bevis eller omständigheter som hade gjort det troligt att domen blivit en annan i den ursprungliga rättegången om uppgifterna varit kända då.

Resning kan inte beviljas bara på grund av en omprövning av i målet redan gjord bevisvärdering eftersom oriktig bevisvärdering i sig inte utgör någon resningsgrund.

Det är Högsta domstolen som beslutar om resning om ansökan avser en hovrättsdom och hovrätten om ansökan avser en tingsrättsdom. Om resningen beviljas tas rättegången om i hovrätten respektive tingsrätten. Resning kan väckas till fördel för den som är dömd eller till nackdel för den som är frikänd.

Resningsärenden kan börja på olika s​​ätt

- Resningsansökan till HD av den som är döm​​d.
Med hjälp av advokat ansöker den dömde om resning till Högsta domstolen, HD.

Om ansökan är ogrundad kan den avslås. I andra fall ska riksåklagaren ska uttala sig om hon motsätter sig ansökan eller inte. Överåklagaren för resningsärenden skriver då en förklaring till Högsta domstolen.

​- Resning​​sansökan till RÅ av den som är dömd.
En dömd kan vända sig till riksåklagaren, RÅ, för att den ska väcka resning. Bedömningen görs på samma sätt som i fallet ovan.

​- Resning in​​itieras av åklagare.
Det kan vara att polisen tittar på ett gammalt ärende och att det kommer fram ny bevisning, till exempel dna eller nya uttalanden i förhör, mot någon som blivit frikänd.

Det krävs dock mycket för att en frikänd ska riskera en ny rättegång. ​​


Text: Anna Arnerdal
Foto: Thomas Carlgren

 

Publicerad 2020-11-06

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åklagaryrket lockar jurister

    Vi är stolta över att Åklagarmyndigheten klättrar till toppskiktet i den ranking som Sveriges jurister gör av arbetsgivare! I en färsk undersökning placerar sig myndigheten på femte plats på listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för senior professionals.

    Läs mer
  • Rekordmånga nya åklagare anställda

    150 nya åklagare innan året är slut och fortsatt hög rekryteringstakt även framgent. Åklagarmyndigheten växer så det knakar, och tar tillfället i akt att både effektivisera rekryteringsprocessen och modernisera utbildningarna för de nya medarbetarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter