Bland björnattacker och miljöfarligt avfall

En person dödas av en björn på sin arbetsplats, Orsa rovdjurspark, i augusti 2017. Ärendet handläggs av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Det gör även fallet där fyra personer nyligen dömts till fängelse efter att ha dumpat farligt avfall. Läs om arbetet på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

– Det är sällan vi får fängelsedomar i miljöbrottsärenden, säger Kristina Falk Strand, chef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

I slutet på juli 2019 polisanmäler Örebro kommun ett företag som de misstänker hanterar farligt avfall utan tillstånd. Åklagare Helena Eckerrot Flodin på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål får efter hand in fler anmälningar från olika håll och upptäcker att det finns samband. Tillsammans med polisen kan hon snart nysta upp en härva med fyra personer som på flera platser grävt ner mycket giftigt avfall i form av så kallad black mass, nermalda batterier blandat med jord.

Helena Eckerrot Flodin kan knyta ihop personerna med varandra och lyckas visa att de kände till att massan var giftig. De har medvetet lurat miljömyndigheterna och påstått att det tvärtemot varit rena massor och inget som är farligt. Vilket inte är sant eftersom massan kan laka ur gifter under lång tid och förstöra både mark och grundvatten. Arbetet var välorganiserat och deras enda syfte var att tjäna pengar. Därför dömdes personerna nyligen för grovt miljöbrott till fängelse i 4 år, 3 år och två personer dömdes till 1 år vardera.

– Vi ska kunna leva och bo, dricka vatten och odla grödor utan att vara oroliga för att det är giftigt. Tänk om de här männen hade fått fortsätta att gräva ner nermalda batterier. Det hade påverkat många i lång tid framöver och inneburit enorma saneringskostnader, säger Kristina Falk Strand om vikten av att utreda miljöbrott.

Kristina Falk Strand är chef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (foto: Johan Nilsson)

Kristina Falk Strand, chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Foto: Johan Nilsson.

Företagsböter för 30 miljoner per år

Majoriteten av de ärenden som kommer till Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål kommer från olika tillsynsmyndigheter som länsstyrelser, kommuner, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det är en hel del mängdbrott men där juridiken ändå är snårig och komplicerad med många EU-förordningar att hålla reda på. Många ärenden handlar om brott i näringsverksamhet.

Sedan våren 2018 har inflödet av ärenden legat på runt 2000 per år. Dessa fördelas på 20 operativa åklagare som finns i Östersund, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö, som är kansliort.

Tittar man på Brå:s, Brottsförebyggande rådet, siffror om lagföring ser det ut som att enheten har en uppklaring på tre procent.

– Det stämmer inte riktigt eftersom företagsboten inte räknas in i den statistiken. Tittar man på åtal och strafföreläggande med personlig lagföring tillsammans med lagföring i form av företagsbot ligger vi på runt 20 procent vilket är i nivå med många andra brottstyper, till exempel bedrägeri eller skadegörelse, säger Kristina Falk Strand, vars enhet lagför för omkring 30 miljoner kronor per år i företagsböter.

På Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål hanteras ärenden som rör allt från grova miljöbrott, som exemplet ovan, där personer på ett förslaget sätt försökt tjäna pengar på att gräva ner och gömma miljöfarligt avfall på en rad olika platser, till villkorsbrott, strand- och biotopskydd, artskyddsbrott, utsläpp från fartyg, brott mot kemikalielagstiftningen och grova jaktbrott.

Enheten hanterar också olyckor och dödsfall på arbetsplatser.

Brister i ansvar bakom björnattacken

Byggolyckor är de vanligaste arbetsmiljömålen. Men det betyder inte att de är lätta att utreda.

– Ofta är det en huvudentreprenör som har underentreprenörer och som i sin tur kan ha inhyrd personal. Det är inte så lätt att reda ut vem eller vilka som är ansvariga för det som hänt, säger Kristina Falk Strand.

Åklagarens uppgift är bland annat att ta reda på om arbetsgivaren lever upp till sina skyldigheter för att undvika olyckor på arbetsplatsen. Något som man inte hade gjort på Orsa rovdjurspark.

När den holländska familjen hade bokat en aktivitet i Orsa rovdjurspark för att delta i arbetet i parken visste arbetsgivaren om att björnarna försökt och vid vissa tillfällen lyckats gräva sig mellan olika hägn. Familjen med två vuxna och två barn befann sig tillsammans med djurskötaren i ett hägn som skulle vara tomt när de plötsligt såg två björnar. Djurskötaren dödades av en av björnarna och familjen lyckades fly över ett högt elstängsel.

Parkchefen dömdes för arbetsmiljöbrott till villkorlig dom och dagsböter för att han inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra det som hände. Företaget dömdes att betala 2,5 miljoner kronor i företagsbot.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har hand om alla arbetsmiljöbrott.

– Nu har vi fått in flera anmälningar i spåren av corona, där bland annat vårdpersonal avlidit, berättar Kristina Falk Strand.

Text: Anna Arnerdal

Publicerad 2020-06-30

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åtal för sabotage mot blåljusverksamhet

    Den 1 januari i år blev det möjligt att väcka åtal för en ny brottsrubricering kallad sabotage mot blåljusverksamhet. Fram till och med juli månad hade åtal väckts av tio åklagarkammare på totalt 18 registrerade brottsmisstankar av den här typen.

    Läs mer
  • Digitalt riksåklagarmöte

    De årliga nordiska riksåklagarmötena brukar vara mycket uppskattade av deltagarna. Umgängestonen i Norden är informell, och länderna är tillräckligt lika varandra för att seminarier och diskussioner ska bli konstruktiva och givande för alla.

    Läs mer
  • Hovrätten frångick mängdresonemang i unik narkotikadom

    För första gången bedömer en hovrätt att ett narkotikabrott är synnerligen grovt trots att mängden cannabis som målet gäller inte är synnerligen stor. Egentligen går gränsen vid 250 kg för att det ska vara synnerligen grovt. I det här fallet kom hovrätten fram till att 45 kg cannabis hade odlats på fastigheten.

    Läs mer
  • Fler nyheter