Snabbare lagföring utvidgas ytterligare i hela landet

Arbetsmetoden snabbare lagföring, som betydligt minskar tiden från brott till dom, utvidgas vid årsskiftet till drygt hälften av Sveriges polisområden, åklagarkammare och tingsrätter. Det beslutade regeringen den 20 oktober.
En polisbil med blåljus på utryckning i stadsmiljö. Foto: Robin Simonsson/Åklagarmyndigheten
Snabbare lagföring är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Metoden kortar tiden från brott till dom, från i genomsnitt 22 veckor till cirka sex. När en polispatrull stoppar en misstänkt gör den klart utredningen på plats och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för rättegång. 
 
Metoden omfattar brott som narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Andra brott är skadegörelse, sexköp och ringa vapenbrott. Nästa år ska drygt hälften av Sveriges polisområden och åklagarkammare samt 27 av Sveriges 48 tingsrätter att arbeta enligt snabbare lagföring. Dessa tingsrätter står idag för 72 procent av landets alla brottmål. 
 
– Vid årsskiftet kommer Åklagarmyndigheten att koppla på ytterligare tio åklagarkammare, vilket gör att det då blir 22 åklagarkammare i snabbare lagföring, säger områdeschef Eva Thunegard som är samordnare på Åklagarmyndigheten för försöksverksamheten.  
 
Hittills i år har drygt 10 000 mål avgjorts i snabbare lagföring. Det innebär cirka 40 procent av brottmålen i de 15 nuvarande tingsrätterna. Mediantiden för tiden från brott till dom är 6,3 veckor. Ett exempel från september i år är ett ärende i Norrköpings tingsrätt om åtal för stöld, där processen tog 13 dagar från brott till dom.  
 
– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång som är positiv för alla inblandade, både misstänkta, målsägande och oss inom rättskedjan. Den misstänkta personen får besluten snabbt och behöver inte ha händelsen hängande över sig, säger Eva Thunegard.
 
– En annan positiv effekt av försöksverksamheten är den goda samverkan som äger rum mellan myndigheterna och som får effekt även i övriga sammanhang, avslutar Eva Thunegard.
 
Arbetsmetoden innebär att alla inblandade myndigheter samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning. Snabbare lagföring har använts på försök i Stockholm sedan 2018 och ska införas successivt i hela landet till 2023. 
 

FAKTA
Utvidgningen 2022

• 18 av 27 landets polisområden och drygt hälften av åklagarkamrarna kommer att arbeta med snabbare lagföring från årsskiftet

• 27 av landets 48 tingsrätter inkluderas, dessa tingsrätter står för cirka 72 procent av alla brottmål 

• Nya åklagarkammare som kopplas på: Sundsvall (del av polisområdet), Umeå (del av polisområdet), Östersund, Uppsala, Örebro, Borås, Skövde, Linköping, Jönköping och Malmö.

 

Publicerad 2021-10-20

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter