Snabbare lagföring utvidgas ytterligare i hela landet

Arbetsmetoden snabbare lagföring, som betydligt minskar tiden från brott till dom, utvidgas vid årsskiftet till drygt hälften av Sveriges polisområden, åklagarkammare och tingsrätter. Det beslutade regeringen den 20 oktober.
En polisbil med blåljus på utryckning i stadsmiljö. Foto: Robin Simonsson/Åklagarmyndigheten
Snabbare lagföring är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, tingsrätterna, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Metoden kortar tiden från brott till dom, från i genomsnitt 22 veckor till cirka sex. När en polispatrull stoppar en misstänkt gör den klart utredningen på plats och ger den misstänkte direkt en preliminär tid för rättegång. 
 
Metoden omfattar brott som narkotikainnehav, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen. Andra brott är skadegörelse, sexköp och ringa vapenbrott. Nästa år ska drygt hälften av Sveriges polisområden och åklagarkammare samt 27 av Sveriges 48 tingsrätter att arbeta enligt snabbare lagföring. Dessa tingsrätter står idag för 72 procent av landets alla brottmål. 
 
– Vid årsskiftet kommer Åklagarmyndigheten att koppla på ytterligare tio åklagarkammare, vilket gör att det då blir 22 åklagarkammare i snabbare lagföring, säger områdeschef Eva Thunegard som är samordnare på Åklagarmyndigheten för försöksverksamheten.  
 
Hittills i år har drygt 10 000 mål avgjorts i snabbare lagföring. Det innebär cirka 40 procent av brottmålen i de 15 nuvarande tingsrätterna. Mediantiden för tiden från brott till dom är 6,3 veckor. Ett exempel från september i år är ett ärende i Norrköpings tingsrätt om åtal för stöld, där processen tog 13 dagar från brott till dom.  
 
– Tiden från gärning till dom har blivit mycket kortare och det är en framgång som är positiv för alla inblandade, både misstänkta, målsägande och oss inom rättskedjan. Den misstänkta personen får besluten snabbt och behöver inte ha händelsen hängande över sig, säger Eva Thunegard.
 
– En annan positiv effekt av försöksverksamheten är den goda samverkan som äger rum mellan myndigheterna och som får effekt även i övriga sammanhang, avslutar Eva Thunegard.
 
Arbetsmetoden innebär att alla inblandade myndigheter samverkar i hela lagföringskedjan med det gemensamma målet snabb prövning. Snabbare lagföring har använts på försök i Stockholm sedan 2018 och ska införas successivt i hela landet till 2023. 
 

FAKTA
Utvidgningen 2022

• 18 av 27 landets polisområden och drygt hälften av åklagarkamrarna kommer att arbeta med snabbare lagföring från årsskiftet

• 27 av landets 48 tingsrätter inkluderas, dessa tingsrätter står för cirka 72 procent av alla brottmål 

• Nya åklagarkammare som kopplas på: Sundsvall (del av polisområdet), Umeå (del av polisområdet), Östersund, Uppsala, Örebro, Borås, Skövde, Linköping, Jönköping och Malmö.

 

Publicerad 2021-10-20

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter