Enligt utträdesavtalet (C 384 I/1) inträder då en övergångsperiod under vilken det mesta i praktisk mening fortsätter som nu för åklagare i både Sverige och i övriga EU-länder. Övergångsperioden löper till och med 2020. Detta innebär att de befintliga EU-instrumenten såsom europeisk arresteringsorder, europeisk utredningsorder, europeiska frysningsbeslut m.m. tillämpas precis som vanligt under hela 2020.
Övergångsperioden kan, om parterna är överens om det, förlängas en gång dock som längst till och med 2022. Under övergångsperioden ska det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien förhandlas.
EU-minister Hans Dahlgren gjorde i veckan ett digitalt besök på Åklagarmyndigheten för att få mer kunskap om vårt samarbete inom EU. Särskilt fokus låg på det operativa åklagarsamarbetet.
Läs merUnder rättegången om terrorbrotten i Stockholm 2017 visades en 3D-visualisering av hur lastbilen framfördes vid dådet på Drottninggatan. Samma teknik kan åklagare nu använda på flera sätt i brottsutredningar.
Läs merIbland förekommer begreppen brottsprovokation och bevisprovokation i brottsutredningar. Inom Åklagarmyndigheten används istället begreppen tillåten respektive otillåten provokation. Provokativa åtgärder kan under vissa omständigheter vara tillåtna i svenska brottsutredningar men hur, och på vilket sätt dessa i så fall kan användas är strikt reglerat.
Läs merLångt ifrån alla brottsmisstankar leder fram till ett åtal och rättegång. Nedlagda förundersökningar är en del av rättsapparatens vardag – och hänger ihop med vår rättssäkerhet. För kraven på bevis är höga av en anledning: Ingen oskyldig ska någonsin kunna dömas för ett brott.
Läs mer