Lägesbild om organiserad brottslighet

Den myndighetsgemensamma lägesbilden kartlägger bland annat risker i de särskilt utsatta områdena. Områdena karakteriseras fortfarande av synlig kriminalitet, samtidigt som det finns indikationer på att det förekommer brott mot välfärdssystemet och felaktigheter i folkbokföringen.

Kriminella personer är skickliga på att upptäcka nya affärs- eller brottsmöjligheter, att identifiera svagheter i lagstiftningen och att utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. Den myndighetsgemensamma lägesbilden ska öka kunskapen hos myndigheterna om de kriminella, deras nätverk och vilken sorts brottslighet de ägnar sig åt, i syfte att öka förmågan att bekämpa den organiserade brottsligheten.

 Vissa aktörer har blivit tekniskt sofistikerade

Marknaden för brottstjänster där  aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg har blivit större. Fler  brottsaktiva kan därför begå avancerade brott såsom att genomföra it-attacker och komplicerade ekonomiska brott. De kriminella nätverken använder sig av både möjliggörare och specialister för att utföra olika organiserade brottsupplägg.

 Staten och näringslivet utnyttjas

 Brottsaktiva personer använder sig allt oftare av företag för att begå brott mot staten, andra företag och enskilda personer.  Personerna påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar och använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har bland annat medfört en växande marknad för oseriös bostadsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter.

 Drivkrafter i de särskilt utsatta områdena

Öppen narkotikahandel utgör fortfarande en stark drivkraft och mycket av det offentliga våldet i områdena beror på konkurrens om de lokala gängens narkotikamarknader. I de särskilt utsatta områdena finns kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket kan bidra till rekrytering och finansiering av terrorism. Ett stort problem är våld, hot och annan otillåten påverkan när representanter från myndigheterna ska utföra kontroller eller annan myndighetsutövning.

Genom samverkan kan myndigheterna få en ökad kunskap om risker och kan därmed på ett bättre sätt upptäcka nya brott. Ett exempel är att det finns indikationer på att det förekommer felaktiga folkbokföringsuppgifter, vilket kan missbrukas för att få ut bidrag och ersättningar som man inte har rätt till.

FAKTA

• Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes sommaren 2009.

• Satsningen utgår från en myndighetsgemensam inriktning som beslutas av Samverkansrådet, där varje samverkande myndighet representeras av sin generaldirektör eller motsvarande.

• Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet uppdateras vartannat år. Med anledning av regeringsuppdraget om en utvidgad satsning mot organiserad brottslighet i utsatta områden innehåller årets lägesbild även en sammanställning av lokala lägesbilder i de särskilt utsatta områdena.

• De samverkande myndigheterna är för närvarande Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

 

 

Publicerad 2017-11-16

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter