Lägesbild om organiserad brottslighet

Den myndighetsgemensamma lägesbilden kartlägger bland annat risker i de särskilt utsatta områdena. Områdena karakteriseras fortfarande av synlig kriminalitet, samtidigt som det finns indikationer på att det förekommer brott mot välfärdssystemet och felaktigheter i folkbokföringen.

Kriminella personer är skickliga på att upptäcka nya affärs- eller brottsmöjligheter, att identifiera svagheter i lagstiftningen och att utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. Den myndighetsgemensamma lägesbilden ska öka kunskapen hos myndigheterna om de kriminella, deras nätverk och vilken sorts brottslighet de ägnar sig åt, i syfte att öka förmågan att bekämpa den organiserade brottsligheten.

 Vissa aktörer har blivit tekniskt sofistikerade

Marknaden för brottstjänster där  aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg har blivit större. Fler  brottsaktiva kan därför begå avancerade brott såsom att genomföra it-attacker och komplicerade ekonomiska brott. De kriminella nätverken använder sig av både möjliggörare och specialister för att utföra olika organiserade brottsupplägg.

 Staten och näringslivet utnyttjas

 Brottsaktiva personer använder sig allt oftare av företag för att begå brott mot staten, andra företag och enskilda personer.  Personerna påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar och använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har bland annat medfört en växande marknad för oseriös bostadsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter.

 Drivkrafter i de särskilt utsatta områdena

Öppen narkotikahandel utgör fortfarande en stark drivkraft och mycket av det offentliga våldet i områdena beror på konkurrens om de lokala gängens narkotikamarknader. I de särskilt utsatta områdena finns kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket kan bidra till rekrytering och finansiering av terrorism. Ett stort problem är våld, hot och annan otillåten påverkan när representanter från myndigheterna ska utföra kontroller eller annan myndighetsutövning.

Genom samverkan kan myndigheterna få en ökad kunskap om risker och kan därmed på ett bättre sätt upptäcka nya brott. Ett exempel är att det finns indikationer på att det förekommer felaktiga folkbokföringsuppgifter, vilket kan missbrukas för att få ut bidrag och ersättningar som man inte har rätt till.

FAKTA

• Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes sommaren 2009.

• Satsningen utgår från en myndighetsgemensam inriktning som beslutas av Samverkansrådet, där varje samverkande myndighet representeras av sin generaldirektör eller motsvarande.

• Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet uppdateras vartannat år. Med anledning av regeringsuppdraget om en utvidgad satsning mot organiserad brottslighet i utsatta områden innehåller årets lägesbild även en sammanställning av lokala lägesbilder i de särskilt utsatta områdena.

• De samverkande myndigheterna är för närvarande Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

 

 

Publicerad 2017-11-16

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter