Kriminella personer är skickliga på att upptäcka nya affärs- eller brottsmöjligheter, att identifiera svagheter i lagstiftningen och att utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. Den myndighetsgemensamma lägesbilden ska öka kunskapen hos myndigheterna om de kriminella, deras nätverk och vilken sorts brottslighet de ägnar sig åt, i syfte att öka förmågan att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Marknaden för brottstjänster där aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg har blivit större. Fler brottsaktiva kan därför begå avancerade brott såsom att genomföra it-attacker och komplicerade ekonomiska brott. De kriminella nätverken använder sig av både möjliggörare och specialister för att utföra olika organiserade brottsupplägg.
Brottsaktiva personer använder sig allt oftare av företag för att begå brott mot staten, andra företag och enskilda personer. Personerna påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar och använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har bland annat medfört en växande marknad för oseriös bostadsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter.
Öppen narkotikahandel utgör fortfarande en stark drivkraft och mycket av det offentliga våldet i områdena beror på konkurrens om de lokala gängens narkotikamarknader. I de särskilt utsatta områdena finns kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket kan bidra till rekrytering och finansiering av terrorism. Ett stort problem är våld, hot och annan otillåten påverkan när representanter från myndigheterna ska utföra kontroller eller annan myndighetsutövning.
Genom samverkan kan myndigheterna få en ökad kunskap om risker och kan därmed på ett bättre sätt upptäcka nya brott. Ett exempel är att det finns indikationer på att det förekommer felaktiga folkbokföringsuppgifter, vilket kan missbrukas för att få ut bidrag och ersättningar som man inte har rätt till.
FAKTA
• Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes sommaren 2009.
• Satsningen utgår från en myndighetsgemensam inriktning som beslutas av Samverkansrådet, där varje samverkande myndighet representeras av sin generaldirektör eller motsvarande.
• Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet uppdateras vartannat år. Med anledning av regeringsuppdraget om en utvidgad satsning mot organiserad brottslighet i utsatta områden innehåller årets lägesbild även en sammanställning av lokala lägesbilder i de särskilt utsatta områdena.
• De samverkande myndigheterna är för närvarande Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
I ett land genomsyrat av korruption utgår ofta medborgarna från att beslut fattas av mutade makthavare. Men det finns personer, tjänstemän och andra, som har mod att stå emot. De lever dock farligt. Chefsåklagare Martin Bresman berättar om vikten av att ta ett globalt ansvar för att vända utvecklingen och skydda demokratin.
Läs merDet myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet gav effekt under 2023. Insatserna mot den kriminella ekonomin resulterade i de högsta utfallen för höjda skatter, stoppade bidrag och utmätta tillgångar hittills i satsningen. Det framgår av återrapporteringen till regeringen.
Läs merÅklagare utreder många olika typer av brott. Fornminnesbrott handlar oftast om att fornlämningar i skog och mark har skadats, men ibland sker brotten långt ner under havsytan. Läs här om vrakplundring i Östersjön.
Läs merTelefonbedrägerier, så kallad vishing, är ett växande problem. Äldre personer är särskilt utsatta. Åklagare vill se bättre rutiner hos bland annat bankerna för att skydda de äldre.
Läs mer