Årsredovisning 2018

Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisningen för 2018 till regeringen. Myndighetens resultat när det gäller antalet och andelen lagförda personer är goda.

Det systematiska arbetet med brottsutbytesfrågor har också visat goda resultat, antalet ärenden med yrkanden om förverkande av utbyte av brott eller brottslig verksamhet har ökat. En fortsatt utmaning är de ökande genomströmningstiderna och balanserna.

Åklagarmyndigheten och Kriminalvården har haft ett gemensamt uppdrag från regeringen att utveckla statistiken för häktningar och restriktioner. Mer detaljerad statistik och av högre kvalitet finns därför med i denna årsredovisning.

• Inflödet ökar i de flesta brottsgrupper. Antalsmässigt är det framför allt brottsmisstankar om förmögenhetsbrott, narkotikabrott och brott mot frihet och frid som har ökat. Andelsmässigt har förmögenhetsbrotten ökat med tolv procent och brottsmisstankar om sexualbrott har ökat med drygt åtta procent.

• Antalet inkomna ärenden uppgick under 2018 till 166 900 vilket är en procent högre än 2017 då 164 800 ärenden inkom.

• Det totala inflödet av brottsmisstankar har under 2018 ökat från 422 500 år 2017 till 437 200, en ökning med cirka 14 800 brottsmisstankar eller tre procent.

 

Publicerad 2019-02-21

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter