Chefsåklagare Solveig Wollstad invald i Eurojusts styrelse

I december 2019 trädde EU:s förordning för Eurojust i kraft. Det innebar bl.a. att Eurojust bildade en ”executive board”, eller styrelse på svenska. I styrelsen ska två nationella medlemmar sitta och svenska chefsåklagaren Solveig Wollstad valdes den 14 januari 2020 in på en av posterna.

Bild på chefsåklagare Solveig Wollstad (foto: Eurojust)Med den nya förordningen som antagits styrs Eurojust av kollegiet, med de 28 nationella medlemmarna och av styrelsen. Ett av de huvudsakliga syftena med den nya styrelsen är att avlasta kollegiet genom att bereda administrativa och strukturella frågor på ett effektivare sätt. Det gäller budget, planeringsfrågor med mera. Styrelsen ska också övervaka den administrative direktörens arbete. 

– Styrelsen hanterar alla administrativa frågor, fattar beslut i frågor som inte måste gå till kollegiet och bereder de frågor som kollegiet ska fatta beslut i, berättar Solveig Wollstad.

Förutom två kollegiemedlemmar valda på två år är presidenten och de två vicepresidenterna självskrivna i styrelsen. Kommissionen deltar med en representant.

Detta är enda gången kollegiemedlemmarna till styrelsen väljs. Dessa poster kommer sedan tillsättas genom rotation vartannat år i bestämd ordning. Först bland de roterande nationella medlemmarna blir Spanien och Frankrike att ta över styrelseposterna.

– För Åklagarmyndigheten och Sverige är det bra att ha någon på denna post då det ger ett ökat inflytande och en möjlighet att påverka Eurojusts framtid, avslutar Solveig.

(Foto: Eurojust)

Bild på Eurojustlogotyp Fakta: Eurojust

Eurojusts uppdrag är att förbättra de nationella myndigheternas effektivitet i samband med utredning och åtal av gränsöverskridande och organiserad brottslighet och att snabbt och effektivt lagföra brottslingar. Eurojusts vision är att vara en nyckelaktör och ett rättsligt expertorgan för en effektiv bekämpning av organiserad gränsöverskridande brottslighet i Europeiska unionen.

Eurojust inrättades 2002 för att underlätta och förbättra samordningen och samarbetet mellan de nationella myndigheterna i samband med bekämpning av grov gränsöverskridande brottslighet som berör Europeiska unionen.

Var och en av medlemsstaterna har utsett en representant vid Eurojust i Haag. Representanterna kallas för nationella medlemmar och är erfarna åklagare, domare eller polistjänstemän med motsvarande kompetens.

Sinsemellan fullgör de Eurojusts uppdrag att samordna de nationella myndigheterna under alla faser av brottsutredningar och åtal. De löser även de hinder och praktiska problem som uppkommer till följd av skillnader mellan medlemsstaternas rättssystem.

De nationella medlemmarna biträds av ställföreträdare, assisterande medlemmar och nationella experter. Om Eurojust har ett operativt samarbetsavtal med ett land utanför EU kan sambandsåklagare från det landet stationeras vid Eurojust. För närvarande finns sambandsåklagare från Norge, Schweiz, USA Ukraina, Nordmakedonien och Montenegro på Eurojust.

Mer om Eurojust (länk till organisationens webbplats)

Publicerad 2020-02-03

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Rekryteringssatsning på nya kompetenser inom it

    Åklagarmyndigheten utökar it-avdelningen med nya roller som bland annat är kopplade till att myndigheten sedan den 1 oktober är beredskapsmyndighet. Dessutom ska systemet Cåbra som används för brottmålshanteringen utvecklas och förbättras. Totalt rekryteras nu över 20 medarbetare inom it.

    Läs mer
  • Immaterialrätt – ett krångligt ord för skydd av intellektuella prestationer

    De allra flesta av oss känner till att det är olagligt att kopiera designade klockor och handväskor från kända varumärken - och att man inte heller får använda sig av bilder, text ur litterära verk eller musik utan att begära tillstånd från den som skapat verket. Skyddet för detta kallas immaterialrätt men vad innebär det egentligen?

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten är beredskapsmyndighet

    Den 1 oktober blev Åklagarmyndigheten beredskapsmyndighet. Det innebär ett ökat ansvar att planera för att säkerställa myndighetens verksamhet under fredstida kriser, men även under höjd beredskap och krig.

    Läs mer
  • Fler nyheter