Handledningen är tänkt att ge åklagare och barnförhörsledare ett enkelt och lättillgängligt stöd för planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna med osynliga funktionsnedsättningar.
Vidare behandlas information till den som ska höras och till medföljande trygghetsperson, vårdnadshavare och stödperson. I handledningen tas även upp vad åklagaren och barnförhörsledaren bör tänka på när det gäller miljön i mottagningsrum och förhörsrum, närvaro av tolk och hjälpmedel vid förhör.
Handledningen syftar till att öka enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärksamheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas till den individ som ska höras när det är en vuxen som har intellektuella eller vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Handledningen kommer senare också kompletteras med en rapport om förhörsmetoder m.m.
Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.
Läs merSabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.
Läs merDet står en åklagare bakom varje anhållen, häktad eller dömd person. Och vid den misstänktes sida sitter en försvarsadvokat. Tillsammans utgör åklagaren och försvarsadvokaten garanten för en rättssäker process.
Läs merVarför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?
Läs mer