Myndighetschefer i möte om häktessituationen

Sju myndigheter träffades fredagen den 1 mars för att diskutera det ansträngda läget på Sveriges häkten.

Med anledning av det ansträngda läget i Sveriges häkten, ökningen av antalet klienter och platsbristen i Kriminalvården, har ett möte i dag ägt rum mellan cheferna i rättsväsendet. Med på mötet fanns representanter från Kriminalvården, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket. Samtliga myndighetschefer betraktar läget som mycket allvarligt.

Kriminalvården presenterade en lägesbild och vilka åtgärder som nu vidtas, på både kort och lång sikt. Åtgärder görs för att öka antalet platser genom att konvertera anstaltsplatser till häktesplatser, använda besöksrum och andra utrymmen som häktesrum samt dubbelbelägga så att två intagna delar rum.

Vid mötet diskuterades behovet av ytterligare samverkan. För det ändamålet kommer ett antal arbetsgrupper att bildas, bland annat om samsittning i häkte för intagna med restriktioner samt om förvarstagna.

Publicerad 2019-03-01

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter