Myndighetschefer markerar mot övergrepp

På onsdagskvällen samlades myndighetschefer inom rättsväsendet för ett samtal med anledning av den senaste tidens samhällsdiskussion om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier. Under mötet enades de om ett gemensamt uttalande.

"Som myndighetschefer har vi ett otvetydigt ansvar för att motverka sexuella övergrepp och trakasserier. De kränkningar som utgör brott ska lagföras. De handlingar som inte är det, ska kraftfullt fördömas och motarbetas. Vi ska också bidra till en arbetsplatskultur i våra verksamheter där sådana beteenden inte accepteras och normaliseras.

Det är tydligt att mer behöver göras och vi kommer nu att aktivt verka för att insatser mot kränkande behandling stärks. Såväl chefer som medarbetare måste reagera och tydligt markera att vi inte accepterar att någon utsätts för sexuella övergrepp eller trakasserier."


Dan Eliasson, rikspolischef

Fredrik Holmberg, vik generaldirektör Ekobrottsmyndigheten

Martin Holmgren, generaldirektör Domstolsverket

Anders Perklev, riksåklagare

Anders Thornberg, säkerhetspolischef

Erik Wennerström, generaldirektör Brottsförebyggande rådet

Nils Öberg, generaldirektör Kriminalvården

Publicerad 2017-11-22

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter