Många spännande internationella uppdrag som svensk åklagare

Kammaråklagare Lars Hedvall har haft flera typer av internationella uppdrag både i Sverige och som stationerad i andra länder. De senaste två åren har han arbetat på enheten för internationell samordning och utveckling vid rättsavdelningen på huvudkontoret och då i ett projekt mot Albanien.

Lars har tidigare haft uppdrag som juridisk rådgivare för Försvarsmaktens utlandsstyrka i Kosovo och Afghanistan. Under en period var han också i Bosnien med uppdrag som expert på åklagarfrågor och rättsstatsprincipen (RoL).

Utredningar med kopplingar till andra länder är inget nytt för Lars, som redan i sin befattning som åklagare på Internationella åklagarkammaren, numera Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, varit med och arbetat med många internationella ärenden och omfattande utredningar utomlands ibland annat i Kosovo om folkrättsbrott och i Rwanda där utredningarna handlade om folkmord.

– När jag började inom Åklagarmyndigheten år 2000 hade jag inte en tanke på att arbeta internationellt. Jag trodde faktiskt inte att det ens var en möjlighet för en svensk åklagare – lyckligtvis visade det sig att jag hade helt fel där, berättar Lars.

Kammaråklagare Lars Hedvall (foto: Thomas Carlgren)

 

 

 

 




Kammaråklagare Lars Hedvall.
(Fotograf: Thomas Carlgren)

Biståndsprojekt mot Albanien sedan 2018

I sitt nuvarande uppdrag arbetar Lars Hedvall som projektledare i ett svenskt biståndsprojekt mot Albanien. Det är polisen i Sverige som är huvudansvarig för projektet och det finansieras av medel från Sida.

– Det här är ett exempel på projekt där representanter för hela den svenska rättskedjan finns med och arbetar tillsammans med rättsväsendet i Albanien. Själva projektet är inriktat främst på ungdomsbrottslighet. Men det övergripande målet är att förbättra det albanska rättsväsendets förmåga att möta internationella standarder för mänskliga rättigheter, berättar Lars.

Utbildningar på plats och digitalt

Som projektledare arbetar Lars från Sverige men reser en del till Albanien för att delta i möten och aktiviteter som hör till projektet. Nu under pandemin har det självklart varit svårt att resa rent fysiskt så många möten det senaste året har istället fått lov att hållas digitalt.

– Sedan projektet startade har vi förstås hunnit vara nere på plats i Albanien vid ett flertal tillfällen. Projektet har till exempel skickat åklagare som har varit med och hållit i workshops eller utbildningar med fokus på arbete mot ungdomsbrott. De uppdragen har varit i ett par dagar upp till en vecka och varit mycket uppskattade av de albanska deltagarna.

Bild från staden Berat i Albanien. Några av de åklagare som deltog i utbildningarna i Albanien kom från den här staden

Foto från staden Berat i Albanien. Härifrån kom några av de albanska åklagare och domare som deltagit i utbildningar i projektet. (Fotograf: Karin Rosander)

Stor lyhördhet för albanska idéer

– Det vi kan bidra med i Albanien är framför allt att ge dem lite av vårt rättskedjeperspektiv – vilket är något helt nytt i Albanien. Vårt främsta bidrag är våra åklagares kunskaper och erfarenheter.

I biståndsprojektet mot Albanien har det redan bedrivits en omfattande utbildningsverksamhet, genomförts samarbeten i olika arbetsgrupper och Åklagarmyndigheten och de andra myndigheterna i Sverige har därutöver bidragit med rättsligt stöd och hjälp i framtagandet av olika riktlinjer.

– Det är viktigt att gå in i arbetet med en stor lyhördhet för albanska idéer – det lokala ägarskapet och engagemanget är helt avgörande för att lyckas, menar Lars. Vi har arbetat med att stärka de mänskliga rättigheterna i landet, utbildat albansk rättsvårdande personal och hjälpt till att bygga upp intuitioner och ge rättsliga och materiella möjligheter att göra detta. Detta görs i en strävan att föra Albanien närmre ett EU-medlemskap.

Förändrad bild av landet

Lars berättar att han inte kände till så mycket om Albanien som land när han började arbeta i projektet. Bilden av Albanien var den av ett land med en omfattande brottslighet, präglat av ett tidigare hårt kommunistiskt styre och stora problem med korruption. Efter närmare samarbete och en större inblick i landet har perspektivet breddats och bilden förändrats.

– Mötet med Albanien började skakigt när taxichauffören vände sig om pekade på Justitieministeriets byggnad och sade ”Ministry of injustice”, men bilden kom att ändras. Jag insåg att Albanien har många fler sidor än det man kanske först ser. Det är ett trevligt land och erbjuder också mycket att se som besökare. Dessutom känns det tryggt att röra sig i Tirana.

– Kontakterna med albanska åklagare har varit både chosefria och enkla. Albanska myndigheter har visat sig vara lyhörda för svenska erfarenheter och det finns ett tydligt eget ”driv” i landet att få det bättre och närma sig EU. Det albanska rättssystemets grundläggande behov och regler är de samma som hos oss och vi har sett att våra kunskaper kan utnyttjas i en albansk kontext, avslutar Lars Hedvall.

Utsikt från Hotel Tirana International  utöver Skanderbegtorget i centrala Tirana,

Utsikt från Hotel Tirana International utöver Skanderbegtorget i centrala Tirana. (Fotograf: Marianne Ny.)

 

Publicerad 2021-03-16

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Antalet grova brott förväntas öka något kommande år

    Det totala antalet inkomna brottsmisstankar till Åklagarmyndigheten förväntas inte öka eller minska i större utsträckning de kommande fyra åren. Däremot är prognosen att särskilt resurskrävande brott kommer att öka något, enligt en rapport om framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan som Åklagarmyndigheten och fyra andra myndigheter lämnat till regeringen.

    Läs mer
  • Fler lagförda och fler återtagna brottsvinster

    2023 utmärker sig med en kraftig ökning av ärenden om mord och dråp. Trots det lagfördes 2 000 fler personer än året innan. Åklagares begäran om att återta vinster av brott ökade med 17 procent. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning som nu lämnats till regeringen.

    Läs mer
  • Fler nyheter