Årsredovisning för 2015 lämnad till regeringen

Åklagarmyndigheten redovisar även för 2015 ett bra resultat och en god måluppfyllelse.

Den genomsnittliga handläggningstiden i åklagarledda förundersökningar har ökat, men tiden från färdigt beslutsunderlag till beslut är fortfarande kort. Åklagarbalanserna är fortsatt låga. Andelen lagförda misstänkta personer är kvar på samma nivå som tidigare år.

Under 2015 har flera omfattande ärenden ställt stora krav på Åklagarmyndigheten, bland annat flera komplicerade ärenden om bidragsbedrägerier. Flera mål har avsett sexuella övergrepp mot barn på internet, en brottstyp som har ökat till antal och som ofta innebär stora utredningar med betydande bevissvårigheter.

Nya riktlinjer har fastställts för att om möjligt begränsa användningen av häktningar och restriktioner. Andelen häktade som har restriktioner har också minskat under året, men om det är en direkt följd av riktlinjerna är ännu för tidigt att säga.

Under det gångna året har både ökade flyktingströmmar och en höjd terrorhotnivå inneburit utmaningar för samhället. Åklagarmyndigheten har sett över sin förmåga att hantera de ärendetyper som omvärldsförändringarna kan tänkas generera.

– Det är min bedömning att Åklagarmyndigheten har en god förmåga att möta de krav som samhällsutvecklingen ställer, säger riksåklagare Anders Perklev.

Publicerad 2016-02-22

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter