Medieåklagarna svarar och förklarar

Vem kan ge media en generell bild i juridiska frågor? Vem svarar på allmänna frågor om åklagares jobb? Det gör 17 medieåklagare som finns runt om i landet.

– Vi åklagare har en viktig roll i rättskedjan och det är bra att vi når Kammaråklagare Mathias Larssonut med vårt perspektiv. Förtroendet för oss ökar om folk vet hur det fungerar, säger Mathias Larsson som har varit medieåklagare i två år.

Han tycker inte att är medieåklagarrollen är något särskilt betungande uppdrag utan att det fungerar att utföra parallellt med jobbet som kammaråklagare på Södra Skånes åklagarkammare.

Varför har Åklagarmyndigheten medieåklagare?

Karin Rosander, kommunikationsdirektör berättar att rollen som medieåklagare infördes 2015 för att fylla en lucka mellan det som ligger på respektive åklagare att kommunicera om sitt eget ärende och det som ligger på presstjänsten.

Kommunikationsdirektör Karin Rosander– Vi behövde kunna svara på generella frågor om hur vi jobbar med barnförhör eller vad vi har för erfarenhet av hedersrelaterat våld, till exempel, och ge åklagarperspektivet på operativa frågor. Annars gjorde någon annan det och då kunde det bli fel, säger Karin Rosander.

Innan medieåklagarfunktionen infördes hände det att det inte fanns någon som kunde svara på journalisternas frågor.

– Jag vet att funktionen är uppskattad av journalister som nu har någon att vända sig till med sina mer allmänna frågor, säger hon.

Pratar aldrig om specifika fall

Medieåklagarna kommenterar aldrig specifika fall som leds av en annan åklagare utan tanken är att de ska kunna bidra med åklagarperspektivet på ett mer generellt plan och svara på frågor och förklara för media utifrån egna erfarenheter som åklagare.

– Det är en balansgång, säger Jessica Wenna som är vice chefsåklagare på Åklagarkammaren i Eskilstuna.

Vice chefsåklagare Jessica Wenna– Jag uttalar mig aldrig om specifika ärenden. Och jag recenserar aldrig en kollega. Men får jag frågor om uppmärksammade fall så kan jag beskriva åklagarnas arbete i allmänna ordalag, utifrån min egen erfarenhet, säger hon och menar att hon därigenom kan avlasta sina kolleger och ge dem mer arbetsro.

Ska kunna allt

Alla medieåklagare ska i princip kunna svara på frågor om alla ämnen men de har också sina olika specialområden. Mathias områden är relationsvåld och hatbrott och Jessicas är relationsvåld, hedersbrott och sexualbrott.

– Ibland får jag frågor som jag inte kan svara på, då får jag läsa på eller hjälpa journalisten vidare till någon medieåklagarkollega, säger Mathias. Det händer också att de får frågor som ska besvaras av en annan profession.

– Det kan vara frågor om utvecklingen av en viss brottstyp och statistik som hellre besvaras av en kriminolog eller av någon på vårt utvecklingscentrum, säger Jessica.

Man kan alltid säga något

Medieåklagare finns också till för att stötta åklagarkollegor internt i mediefrågor.

– Det kan vara någon på den egna kammaren som ska vara med på en intervju som frågar om råd, säger Mathias Larsson.

Jessica Wenna menar att det alltid går att svara någonting på frågor från media.

– En vanlig fråga som åklagare får och som kan vara svår att svara på för att inte riskera att förstöra brottsutredningen är: Hur går det med utredningen? Det går dock alltid att säga något om vilka åtgärder man ska göra utan att avslöja några detaljer, som att "vi ska hålla ytterligare förhör, vi väntar på den tekniska undersökningen eller det pågår en brottsplatsundersökning," säger hon.

Krävs erfarenhet och fallenhet

Jessica Wenna lärde sig mycket under det ett och ett halvt år hon arbetade med mordutredningarna i Arbogafallet. Då var hon tvungen att arbeta fram en mediestrategi för att få arbetsro.

– Det är alltid ett samspel. Jag är mån om att visa förståelse för mediernas tidsfrister och deadlines och om jag kan hjälpa till vill jag så klart göra det, säger Jessica Wenna.

På frågan om vad som krävs för att bli en bra medieåklagare svarar Karin Rosander att det behöver vara en åklagare som varit med ett tag och har en bred kunskapspalett. Dessutom måste personen vara bekväm i mediesituationer.

– För att kunna svara på många olika frågor krävs erfarenhet och fallenhet, säger hon.

Text: Anna Arnerdal

Se kontaktuppgifter till våra medieåklagare här

 

Några av Åklagarmyndighetens medieåklagare år 2019 (Foto: Thomas Carlgren)

Några av Åklagarmyndighetens medieåklagare. Bild från 2019.
Fotograf: Thomas Carlgren

 

Publicerad 2020-10-13

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Åtal för sabotage mot blåljusverksamhet

    Den 1 januari i år blev det möjligt att väcka åtal för en ny brottsrubricering kallad sabotage mot blåljusverksamhet. Fram till och med juli månad hade åtal väckts av tio åklagarkammare på totalt 18 registrerade brottsmisstankar av den här typen.

    Läs mer
  • Digitalt riksåklagarmöte

    De årliga nordiska riksåklagarmötena brukar vara mycket uppskattade av deltagarna. Umgängestonen i Norden är informell, och länderna är tillräckligt lika varandra för att seminarier och diskussioner ska bli konstruktiva och givande för alla.

    Läs mer
  • Fler nyheter