Inrikesministern Mikael Damberg besökte Åklagarkammaren i Norrköping

Den 3 maj gjorde inrikesministern ett besök på åklagarkammaren och träffade där medarbetare samt företrädare för polisen och Norrköpings kommun.
Inrikesminister Mikael Damberg besöker Åklagarkammaren i Norrköping. Foto: Maria Nilsson, Åklagarmyndigheten

– Vi tycker själva att det blev ett mycket bra möte. Ministern och hans medarbetare var väl insatta i vår verksamhet och ställde mycket bra frågor, säger kammarchefen Torsten Angervåg.

– Jag är stolt över hur bra våra åklagare och administrativa personal redogjorde för vår verksamhet och de behov vi har för att kunna göra vårt arbete ännu bättre.

Bland ämnena på dagordningen stod narkotikabekämpning och förebyggande verksamhet, om verksamheten på en vanlig åklagarkammare samt vissa rättsliga frågor av betydelse för effektivitet och rättssäkerhet.

Hela rättskedjan har betydelse
– Polisens resursförstärkningar har gett resultat. De mäktar nu med att arbeta på flera fronter, bland annat i ärenden om barnpornografi, vaneförbrytare och bedrägerier. I bedrägeriutredningar har vi en dubblering av antalet redovisade utredningar här i Norrköping, säger Torsten Angervåg, och tillägger att det ger merarbete och ställer ökade krav på åklagarna.

–  Det finns en risk att Åklagarmyndigheten blir en flaskhals. Ökad produktion av ärenden ger ett ökat antal åtal, som i sin tur riskerar att öka balanserna i domstol.

Uppskattat besök
– Mina medarbetare och jag fick möjlighet att lyfta samtliga de frågor som vi ville ta upp med ministern. Det blev därför riktigt bra samtal, avslutar chefsåklagare Torsten Angervåg.

Publicerad 2019-05-08

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter