Satsning mot organiserad brottslighet ger resultat

Resultatet av 2017 års myndighetsgemensamma arbete mot organiserad brottslighet är presenterat. Ett exempel som lyfts fram i satsningens arbete handlar om påvisat behov av förändring i lagstiftningen om organiserande av människosmuggling.

Den myndighetsgemensamma satsningen som har pågått sedan 2009 riktar in sig mot personer som bedriver organiserad brottslighet på olika sätt. Många ärenden handlar om brott mot välfärdssystemen, bekämpning av narkotika- och vapenbrott men också terrorism och penningtvätt.

Under 2017 har den regionala och lokala förmågan fortsatt att utvecklas och förstärkas. Det har medfört att antalet myndighetsgemensamma regionala insatser mot organiserad brottslighet har ökat. 

Säkra tillgångar från kriminella

Ett annat prioriterat område under året var att säkra tillgångar och återta brottsutbyte. Det resulterade i upptaxeringar och skattehöjningar på 94 miljoner kronor, vilket är högre belopp än de senaste två åren. En stor nationell insats för att motverka brott mot välfärdssystemet har också genomförts under 2017. 

Läs rapporten här.

Exempel på hur Åklagarmyndigheten arbetar i satsningen 

Artikel om påvisat behov av förändring i lagstiftningen


______________________________________________________

Fakta

Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet pågår sedan 2009. Sekretariatet för samverkansrådet och operativa rådet har tagit fram 2017 årsrapport som överlämnades till Justitiedepartementet den 27 mars.

De samverkande myndigheterna inom satsningen mot organiserad brottslighet är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigeten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

Under 2017 har ytterligare nio nya myndigheter involverats i satsningen: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län.

 

 

Publicerad 2018-03-27

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Åklagare – drömyrke för juriststudenter

    Åklagare är det yrke som lockar Sveriges juriststudenter allra mest. I går kväll tog Petra Lundh emot första pris när juriststudenternas lista över drömarbetsgivare presenterades. Det är första gången myndigheten kommit på första plats.

    Läs mer
  • Fler nyheter