Fortsatt förtroende för åklagarna

Drygt varannan svensk, 51 procent, har högt förtroende för åklagarna. Det visar Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2015 från Brå som presenterats. Både åklagarna och rättsväsendet som helhet har ett högre förtroende hos allmänheten nu än när mätningarna inleddes 2006.
Bild föreställande rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015

51 procent av har stort förtroende för åklagare, vilket är en något högre andel än året före då motsvarande siffra var 49 procent. Sedan mätningarna inleddes 2006 har förtroendet för åklagarna ökat med nio procentenheter. De andra myndigheterna som är med i undersökningen är polisen, domstolarna och kriminalvården. Högst förtroende har polisen (65 procent), därefter kommer domstolarna (53 procent), tätt följda av åklagarna (51 procent) och kriminalvården (43 procent).

Allt färre har lågt förtroende för åklagarna

Andelen med lågt förtroende har minskat över tid för hela rättsväsendet. Åklagarmyndigheten är den myndighet i mätningen som har minst andel som har lågt förtroende, 8 procent.

Ålder har betydelse när det gäller förtroende. I den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, finns flest personer med stort förtroende för rättsväsendet. Men förtroendet fortsätter inte uppåt i åldrarna, vilket innebär att det tycks vara ålder i sig som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss åldersgrupp har särskilt högt förtroende och som de bibehåller över tid.

Brottsutsattas erfarenhet av åklagare

Hos brottsutsatta säger drygt hälften, 51 procent, att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, medan andelen med negativa erfarenheter uppgår till 23 procent. Fler kvinnor än män har positiva erfarenheter med åklagarkontakten. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen har positiva erfarenheter av åklagare.

Publicerad 2016-01-29

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • ”Det är inte bara att stänga av kameran”

    Grooming, sexuell posering och våldtäkt är några begrepp som återkommer i Åklagarmyndighetens arbete med att utreda och lagföra personer som begår sexuella övergrepp mot barn på nätet. Här berättar tre åklagare om arbetet med dessa utredningar.

    Läs mer
  • ”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

    Sabotage mot blåljusverksamhet är en brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. Men vad innebär brottet egentligen, och vad krävs för att väcka åtal? Kammaråklagare Isabelle Bjursten på Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum berättar om utmaningarna när man arbetar med en ny lagstiftning där upparbetad praxis kan vara fem år bort.

    Läs mer
  • Helt avgörande att tidigt samla in vittnesmål från krig

    Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

    Läs mer
  • Fler nyheter