Fortsatt förtroende för åklagarna

Drygt varannan svensk, 51 procent, har högt förtroende för åklagarna. Det visar Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2015 från Brå som presenterats. Både åklagarna och rättsväsendet som helhet har ett högre förtroende hos allmänheten nu än när mätningarna inleddes 2006.
Bild föreställande rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015

51 procent av har stort förtroende för åklagare, vilket är en något högre andel än året före då motsvarande siffra var 49 procent. Sedan mätningarna inleddes 2006 har förtroendet för åklagarna ökat med nio procentenheter. De andra myndigheterna som är med i undersökningen är polisen, domstolarna och kriminalvården. Högst förtroende har polisen (65 procent), därefter kommer domstolarna (53 procent), tätt följda av åklagarna (51 procent) och kriminalvården (43 procent).

Allt färre har lågt förtroende för åklagarna

Andelen med lågt förtroende har minskat över tid för hela rättsväsendet. Åklagarmyndigheten är den myndighet i mätningen som har minst andel som har lågt förtroende, 8 procent.

Ålder har betydelse när det gäller förtroende. I den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, finns flest personer med stort förtroende för rättsväsendet. Men förtroendet fortsätter inte uppåt i åldrarna, vilket innebär att det tycks vara ålder i sig som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss åldersgrupp har särskilt högt förtroende och som de bibehåller över tid.

Brottsutsattas erfarenhet av åklagare

Hos brottsutsatta säger drygt hälften, 51 procent, att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, medan andelen med negativa erfarenheter uppgår till 23 procent. Fler kvinnor än män har positiva erfarenheter med åklagarkontakten. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen har positiva erfarenheter av åklagare.

Publicerad 2016-01-29

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Ny lagstiftning ska underlätta för myndigheter att samverka mot arbetslivskriminalitet

    Utländska personer utnyttjas under usla arbetsvillkor på svenska arbetsmarknaden. Sedan 2018 pågår ett regeringsuppdrag där nio myndigheter samverkar för att komma åt sådan brottslighet, bland annat har sju regionala center mot arbetslivskriminalitet startats. Strikta sekretessregler har dock gjort det svårt för myndigheterna att dela information, men nu kan en ny lag underlätta för att fler anmälningar som leder till åtal görs.

    Läs mer
  • Köp inte en smuggelhund

    Funderar du på hund? Har du sett en gullig hundvalp på nätet? Se upp så du inte köper en smuggelhund. Kriminella gör stora vinster på illegal handel med hundar som föds upp och transporteras till Sverige under vidriga förhållanden.

    Läs mer
  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Fler nyheter