Fortsatt förtroende för åklagarna

Drygt varannan svensk, 51 procent, har högt förtroende för åklagarna. Det visar Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2015 från Brå som presenterats. Både åklagarna och rättsväsendet som helhet har ett högre förtroende hos allmänheten nu än när mätningarna inleddes 2006.
Bild föreställande rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015

51 procent av har stort förtroende för åklagare, vilket är en något högre andel än året före då motsvarande siffra var 49 procent. Sedan mätningarna inleddes 2006 har förtroendet för åklagarna ökat med nio procentenheter. De andra myndigheterna som är med i undersökningen är polisen, domstolarna och kriminalvården. Högst förtroende har polisen (65 procent), därefter kommer domstolarna (53 procent), tätt följda av åklagarna (51 procent) och kriminalvården (43 procent).

Allt färre har lågt förtroende för åklagarna

Andelen med lågt förtroende har minskat över tid för hela rättsväsendet. Åklagarmyndigheten är den myndighet i mätningen som har minst andel som har lågt förtroende, 8 procent.

Ålder har betydelse när det gäller förtroende. I den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, finns flest personer med stort förtroende för rättsväsendet. Men förtroendet fortsätter inte uppåt i åldrarna, vilket innebär att det tycks vara ålder i sig som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss åldersgrupp har särskilt högt förtroende och som de bibehåller över tid.

Brottsutsattas erfarenhet av åklagare

Hos brottsutsatta säger drygt hälften, 51 procent, att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, medan andelen med negativa erfarenheter uppgår till 23 procent. Fler kvinnor än män har positiva erfarenheter med åklagarkontakten. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen har positiva erfarenheter av åklagare.

Publicerad 2016-01-29

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Kommentar om frihetsberövande av barn och unga

    Åklagarmyndigheten medverkar i onsdagens Uppdrag granskning på SVT som handlar om ungdomsrån och frihetsberövande av unga misstänkta under 18 år, alltså barn i lagens mening. I programmet framförs kritik mot att riksåklagarens riktlinjer om frihetsberövande av unga ger åklagarna tolkningsutrymme och att unga därför släpps på fri fot alltför lättvindigt. För att ge en bredare bild av Åklagarmyndighetens arbete än den som framkommer i SVT:s inslag förtydligar vi här resonemanget.

    Läs mer
  • Anställd på Åklagarmyndigheten och jobba utomlands

    Hon arbetar på Eurojust och koordinerar tillslag i flera länder, hjälper till i brottsutredningar med internationell koppling och hon har varit med och påverkat lagstiftningen i Ukraina. Karin Sigstedt är svensk åklagare som jobbar utomlands.

    Läs mer
  • Fler nyheter