Fortsatt förtroende för åklagarna

Drygt varannan svensk, 51 procent, har högt förtroende för åklagarna. Det visar Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2015 från Brå som presenterats. Både åklagarna och rättsväsendet som helhet har ett högre förtroende hos allmänheten nu än när mätningarna inleddes 2006.
Bild föreställande rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015

51 procent av har stort förtroende för åklagare, vilket är en något högre andel än året före då motsvarande siffra var 49 procent. Sedan mätningarna inleddes 2006 har förtroendet för åklagarna ökat med nio procentenheter. De andra myndigheterna som är med i undersökningen är polisen, domstolarna och kriminalvården. Högst förtroende har polisen (65 procent), därefter kommer domstolarna (53 procent), tätt följda av åklagarna (51 procent) och kriminalvården (43 procent).

Allt färre har lågt förtroende för åklagarna

Andelen med lågt förtroende har minskat över tid för hela rättsväsendet. Åklagarmyndigheten är den myndighet i mätningen som har minst andel som har lågt förtroende, 8 procent.

Ålder har betydelse när det gäller förtroende. I den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, finns flest personer med stort förtroende för rättsväsendet. Men förtroendet fortsätter inte uppåt i åldrarna, vilket innebär att det tycks vara ålder i sig som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss åldersgrupp har särskilt högt förtroende och som de bibehåller över tid.

Brottsutsattas erfarenhet av åklagare

Hos brottsutsatta säger drygt hälften, 51 procent, att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, medan andelen med negativa erfarenheter uppgår till 23 procent. Fler kvinnor än män har positiva erfarenheter med åklagarkontakten. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen har positiva erfarenheter av åklagare.

Publicerad 2016-01-29

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Ärenden med bevistalan har ökat

    Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.

    Läs mer
  • Fortsatt ökning av särskilt resurskrävande brott

    Åklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.

    Läs mer
  • Ett 30-tal nya åklagare behövs varje år

    I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.

    Läs mer
  • Fler nyheter